Till startsidan

Kattes hemsida

Uppdaterad 12/03/07

-----------------------

En sammanfattning...

Detta är vad jag hoppas att vi ska hinna gå igenom under våra lektioner.

I huvudsak kan det delas in i föjande fyra områden:
a. En framväxande handelskapitalism
b. Européernas erövring av världen
c. Renässansidéernas utveckling
d. Staternas centralisering

A. Den framväxande handelskapitalismen
Under 1400-1500-talen börjar det i Europas städer växa fram en verksamhet som bygger på handel. Med upptäckterna av den "nya världen" uppstår snart en verklig fjärrhandel. De nya handelsmännen verkar över hela världen. Städerna präglas av den nya handelskapitalismen och understöds av banker som verkar över hela Europa. Den ekonomiska filosofi som präglar staternas ekonomiska tänkande kallas merkantilismen. Merkantilism innebär att staten ska försöka samla så mycket rikedomar i form av ädelmetaller som möjligt. Det innebar satt landet skulle sträva efter att vara självförsöjande på så många varor som möjligt och minimera importen. Inom landet strävade man efter att förbättra kommunikationer och att avskaffa landets inre tullar (de yttre tullarna skulle vara kvar).

Upptäckten av den ”Nya Världen” skapar förutsättningar för en mycket lönsam handel som kallas triangelhandeln. Mycket kort kan den sägas gå mellan Nordvästeuropa till Afirika dör européerna säljer vapen, tyg och manufakturvaror*. I Afrika byter nman till sig slavar. Uppskattningsvis kan cirka 15 miljoner slavar ha forslats över Atlanten. Med slavarna åker man till Västindien och närliggande områden och byter till sig plantagevaror. I början är det främst socker men efterhand tillkommer tobak, kaffe, bomull med mera.

*-Manufakturer var ett slags hantverksmässiga föregångare till fabriker

Handelskapitalismen ledde i Västeuropa till ett allmänt uppsving där bönderna får det bättre och livegenskapen minskas. I Östeuropa blir böndenas situation däremor allt sämre. Digerdöden hade lett till en befolkningsminskning. Välståndsökningen i Väst ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på spannmål. För att tvinga fram arbetskraft skärper Östeuropas godsherrar trycket på bönderna och i vissa delar blir livegenskapen så hård att den kan liknas vid slaveri. I Östeuropa finns inte heller så många fria städer vilket i Västeuropa kan vara en fristad för bönder som är missnöjda med sina villkor.

.B. Européernas erövring av världen

Från mitten av 1400-talet och framåt ger sig europeiska sjöfarare ut på allt längre seglatser. Man upptäcker sjövägen till Afrika, upptäcker nya kontinenter och för hem ett växande antal varor och rikedomar. När medeltiden tar slut, cirka 1500, är Europa inte nämnvärt rikare än en del andra områden på jorden. Bara ett par århundraden senare har Europa blivit världens rikaste område. Ett arbetspapper som tar upp olika förklaringar till varför Europa ”segrade” finns här.

Drivkrafterna bakom européernas erövringar kommer vi att diskutera senare när vi studerar imperialismen. I detta läge kommer vi enbart att behandla erövringen av Latinamerika.

Information om detta avsnitt finns endast delvis beskrivet i er bok. Det finns mer i ett kompendium om Latinamerikas historia.

C. Renässansidéernas utveckling
Med renässansen växte nya idéer om människan och naturen fram. Man lyfter åter fram antika ideal. Man börjar skilja det världsliga från det andliga. Det avspeglar sig i konsten som börjar avbilda världsliga motiv och mer naturtroget än förr. Det råder

Primavera av Botticelli är ett typiskt exempel på renässanskonst.

också ett ideal att man ska vara verksam inom flera olika discipliner/verksamhetsfält. Boktryckarkonsten gör att många idéer får lättare att sprida sig, även om man måste ha klart för sig att det handlar om en begränsad krets som har råd att ta tilI sig de nya idéerna.

Med reformationen vänder sig många mot den katolska läran. En viktig punkt som man kritiserar är avlatshandeln. Man kunde med avlatsbrev köpa sig fri från botgöring. Kända protestantiska ledare är Martin Luther och Jean Calvin. Många furstar såg också protestantismen som ett medel att stärka sin egen makt och kanske framförallt att stärka sin egen kassa. Med motreformationen gick den katolska kyrkan till motoffensiv, vilket manifesteras bland annat i inkvistionen och 1600-talets religionskrig.

Till höger finns ett porträtt av Michelangelo

D. Staternas centralisering
En del av er har läst lite kring Gustav Vasa och vad han gjorde. De åtgärder Gustav Vasa inför liknar i mångt och mycket vad furstar gör i andra europeiska länder. I de allra flesta länder i Europa försökte kungen stärka sin ställning och centralisera makten. Kungarna började hävda att de fått makten av Gud, "av Guds nåde", och att de därför skulle vara enväldiga. Kungadömena tenderade att bli arvriken där kronan alltså gick i arv från kungen till hans barn, snarare än de valriken, där folket eller adeln hade valt kung. Valproceduren innebar ofta att kungen tvingades göra eftergifter för att kunna bli vald.

Det nya sätt att föra krig som krutvapnen fört med sig underlättade för kungarna att skaffa sig makt. Ingen enskild adelsman hade längre råd att ställa upp och träna soldater. Det krävdes en samlad insats från hela staten, dvs kungen, för att åstadkomma en armé.

Ett bra exempel på den nya tidens furste är alltså Gustav Vasa som stärker både sin egen och Sveriges maktposition.

Till sidans topp

---------