Nedan finns mina egna anteckningar för de lektioner vi har haft som jag utökat till löpande text. De kan på flera punkter ha förändrats, justerats eller blivit utökade på lektionerna så du behöver fortfarande dina egna anteckningar.

DET EKONOMISKA KRETSLOPPET

I det ”lilla” ekonomiska kretsloppet finns bara företag och hushåll. man kan se detta som ett slags perpeteum mobile. Ur detta kretslopp bör man kunna tala om vilka strömmar som går mellan företag och hushåll. Man bör naturligtvis också kunna berätta vad ett hushåll är och vad ett företag är.

Det ekonomiska kretsloppet ger en, åtminstone i mina ögon, bra bild av hur ekonomin fungerar. Det lilla kretsloppet (bilden överst) visar hur de ekonomiska strömmarna går mellan företagen och hushållen. Hushållen köper saker av företagen och bidrar med arbetskraft och andra produktionsfaktorer. Företagen får pengar av sin försäljning och ger lön till sina anställda (och naturligtvis också en del av vinsten till de hushåll som äger företaget).

På bilden ovanför visas det stora kretsloppet. Från kretsloppet mellan företag och hushåll kommer pengar att försvinna därför att hushåll och företag sparar pengar, därför att man måste betala skatt och en del pengar betalas till utlandet som import – där givetvis pengarna kommer in som en del av det landets kretslopp. Alla dessa pengar som försvinner från det lilla kretsloppet kallas läckage.
Det finns också pengar som kommer in till det lilla kretsloppet. Från bankerna kommer t.ex lån som ett företag gör. Myndigheterna använder också skattepengarna till olika utgifter. När ni t.ex. får ert studiebidrag så ökar pengarna i kretsloppet. När någon i utlandet köper en svensk vara så får vi exportinkomster. Alla dessa pengar som är ett tillskott till det lilla kretsloppet– lån, offentliga utgifter och export– kallas injektorer.

FÖRETAG
Det finns olika sorters företag. Företag som verkar i flera olika länder kallas multinationella företag. I Sverige kan ett företag vara enskild firma, handelsbolag/kommanditbolag, eller aktiebolag. Det finns också näringsdrivande stiftelser men det är inget du behöver känna till. Skillnaden mellan dessa kan man läsa om i boken. Ett kooperativt företag ägs av dess medlemmar.
Nästan alla svenska storföretag är aktiebolag. Det är också bara de största företagen som är noterade på börsen, alltså aktier som alla kan köpa och sälja. I Sverige har vi en ovanligt hög andel av företagen som är väldigt stora och förhållandevis få som är små eller medelstora.

PRODUKTIONSFAKTORER
De saker som behövs för att kunna producera saker kallas produktionsfaktorer. Dessa är naturtillgångar, arbetskraft, realkapital och kunskapskapital. I boken räknas kunskapskapital in under rubriken arbetskraft. Om du räknar det som en egen produktionsfaktor eller vill räkna in det under arbetskraft spelar ingen roll så länge du vet att kunskapskapital finns.

DEN OFFENTLIGA SEKTORN
Den offentliga sektorn har olika funktioner. I sin minsta form ska en offentlig sektor stå för produktionen av sådant som varje individ har svårt för att klara själv, t.ex försvaret eller rättsväsen. I alla västerländska välfärdsstater har den offentliga sektorn fått andra uppgifter. I Sverige fyller den offentliga sektorn rollen som inkomstutjämnare mellan rika och fattiga. Den ska också vara en garanti för materiell trygghet även för sådana individer som inte förmår klara sin egen försörjning. Den har också en åldersutjämnande roll; i situationer då vi inte har några inkomster ”lånar” vi från vår yrkesverksamma och skattebetalande tid, det vill säga under barndom och ålderdom. Slutligen har den offentliga sektorn, åtminstone i socialdemokratisk version, varit ett instrument för samhällsomvandling.

Den offentliga sektorn i Sverige brukar anses som världens största. Den blir emellertid olika stor beroende på hur man mäter den. I boken anger man bland annat måttet anställda inom den offentliga sektorn. Då får man de uppgifter som anges i ett av diagrammen till vänster.
Om man istället ser på den offentliga sektorns utgifter blir bilden en annan. Jag redovisar också två diagram på hur man mäter den offentliga sektorns utgifter, ett med och ett utan transfereringar. Transfereringar betyder överföringar, och innebär vanligen bidrag av olika slag, t.ex pensioner, barnbidrag med mera. Även bidrag till företag är transfereringar. Det är egentligen först när också transfereringar mäts som den svenska offentliga sektorn är väldigt stor i förhållande till övriga länder. Våra utgifter för sjukhus, skolor, militär verksamhet och så vidare är ungefär lika höga som i andra länder.
Vi har talat om multiplikatoreffekten. Det står inte om den på era provsidor (men väl på sidan 359). Den innebär i korthet att pengar som tillförs det ekonomiska kretsloppet kommer att användas flera gånger och därigenom bli mycket större. Låt oss anta att staten satsar på att bygga en bro. De som då ska bygga bron kommer att köpa korv och lättöl. Då kommer korvförsäljaren att få mer pengar. Han kanske satsar på att köpa en senapsmaskin. Då kommer senapsmaskinstillverkaren att bli glad. Han investerar i en ny bil. Och så vidare.
De pengar staten investerade i en bro ledde det alltså till att flera personer fick mer pengar, långt fler än de som byggde bron. Hur stor multiplikatoreffekten är beror på hur mycket läckage vi har från det ekonomiska kretsloppet. Vi har idag en lägre multiplikatoreffekt än vad vi hade för 20-30 år sedan.

KREDITINSTITUT
Det mesta står här i boken. Vad som inte direkt står är att i mängd pengar räknat är det försäkringsbolag och bostadslåneinstitut som är störst, inte banker som man skulle kunna tro.

PRISBILDNING
Hur priser sätts kan i förstone verka svårt, men det klarnar efter ett tag. Jag satte upp olika modeller för hur priser sätts, men i boken nöjer de sig inledningsvis med en.

MODELL 1-priset sätts efter kostnaden på varan. Man tar härvid hänsyn till fasta kostnader som är kostnader som finns oavsett om man producerar något eller inte. Ett exempel skulle kunna vara en grävmaskinsfirma. Han har kostnader för (lån t.ex.) för grävmaskinen oavsett om han gräver eller inte. Den andra sortens kostnad är rörliga kostnader. Det är kostnader som varierar med hur mycket man producerar. I exemplet med grävmaskinsfirman är en rörlig kostnad t.ex. den diesel som förbrukas då grävmaskinen gräver.

MODELL 2- Är då priset sätts på en marknad enligt principen om utbud och efterfrågan. Detta förklaras i detalj i boken.
*
MODELL 3 -Monopol. I en monopolmarknad finns bara ett företag. Företaget kan bestämma sina priser utan att ta hänsyn till någon konkurrens. Monopol blir allt ovanligare.
Företagen sätter priserna

MODELL 4-Det finns vissa marknader som är reglerade på olika vis. I allmänhet har staten haft ett visst inflytande på hur priserna ska sättas. Boken tar upp hyresmarknaden där priset i normalfallet sätts lägre än marknadspriset. Effekten när en vara prissätts lägre än marknadspriset är att en brist uppstår. Det kan man lösa genom ransoneringar eller kösystem. Ofta uppstår också en svart marknad där folk försöker köpa sig förbi kön.
Jordbruksmarknaden är ett exempel på när en vara prissätts högre än marknadspriset. Det leder till att vi får ett för stort utbud i förhållande till efterfrågan (konsumenterna betalar nämligen– lätt förenklat– inte mer än marknadspriset). Ett överskott uppstår. I EU har vi otaliga exempel på smörberg, köttberg med mera. Detta överskott dumpas sedan på världsmarknaden. Länder där bönderna försöker sälja sina produkter till världsmarknadspris, ofta i fattiga länder som inte har råd att subventionera jordbruket, får svårt att överleva. På detta lite paradoxala sätt bidrar vårt överskott till att skapa en brist i fattiga länder.

MODELL 5- det finns marknader där priserna till stor del sätts genom förhandlingar. Priset på arbetskraft är ett exempel på en marknad som delvis fungerar så. Vi har inte pratat om denna modell och den är alltså inte heller aktuell inför provet.

Vad gäller priselasticitet, inkomstelasticitet, subsititutvaror med mera är det bra beskrivet i boken och jag orkar inte skriva om det mer här.

KONKURRENSVERKET
Konkurrensverket har olika uppgifter. De ska efterleva förbud mot att ett dominerande företag missbrukar sin dominerande ställning och icke konkurrensbefrämjande samverkan mellan företag, dvs. att företag går samman för att hålla upp priser. De ska också godkänna företagssammanslagningar där den gemensamma omsättningen blir större än 4 miljarder. Konkurrensverket brukar ofta beskrivas som en tiger utan tänder. I praktiken har de rätt liten makt. Ett ofta anfört exempel är att de inte förmådde hindra postens köp av Citymail som var den enda seriösa konkurrenten på postutdelningsmarknaden. Det kan å andra sidan hävdas att de på senare tid agerat mer kraftfullt.
Likaså bör man bära i minnet att det finns motsvarande konkurrensregler och myndigheter på europeisk nivå som ofta har agerat också rörande svenska företag.

BNP
BNP betyder bruttonationalprodukt . Bruttonationalprodukten är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Om jag minns BNP-gruppen rätt (Phillipe, Rydberg m.fl.) så var Sveriges BNP förra året ungefär 2100 miljarder kronor. Man bör hålla isär BNP och BNP per capita. Det senare är avsett främst för jämförelser mellan länder.

Boken tar upp ganska väl vilka svagheter som BNP-begreppet har. Dessa svagheter är bland annat att:

• BNP är omdiskuterad ur miljösynpunkt
• BNP tar liten hänsyn till hur mycket av produktionen som sker iutanför det mätbara som svartjobb, hemmaarbete med mera.
• BNP per capita säger ingenting om hur pengarna fördelas- om det t.ex är få mycket rika och många fattiga eller om välståndet fördelas relativt jämnt.
• Det är svårt att beräkna den offentliga sektorns bidrag till BNP. Därför tar man i allmänhet upp kostnaderna för den offentliga sektorn som dess bidrag till BNP.
• BNP inte tar hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor.

Jag orkar nu inte mer.