Undersökningens syfte
Undersökningen av olika kroppsideal baseras på en tanke dels att det finns ett samband mellan kvinnoideal/mode och kvinnans ställning i samhället. För diverse bilder på kopplingen mellan ett antikt idealet och nutidens klicka här. Nedan finns en kort beskrivning av Peter Englunds tes om ett samband mellan kvinnans allmänna ställning i samhället och det kvinnoideal som råder.

Metod
I grupper om ca 3 personer ska ni leta bilder på kvinnor som kommer från samma tid.I första hand handlar det om kvinnor från 1900-talet. Ni ska också ta reda på hur kvinnans ställning var vid den tid ni tagit bilderna från. Gruppen redovisar sina fynd muntligen. Ni väljer själva den tid ni väljer bilder från.

Frågor att besvara

• Hur ser det kvinnliga kroppsidealet ut vid er studerade tidpunkt?
• Hur är kvinnans ställning vid er studerade period?
• Stämmer Englunds tes om samband mellan kvinnoideal och kvinnans ställning?
• Hur ser det nutida kvinnoidealet ut? Hurdan är kvinnans ställning idag?

Peter Englunds tes
Peter Englund, historiker från Uppsala, har i en nyutkommen bok - tystnadens historia och andra essäer - diskuterat kroppens historia. Han gör det med utgångspunkt från vad som i 1900-talets början ansågs vara världens vackraste kvinna: Consuelo Vanderbilt.

Consuelo Vanderbilt på ett porträtt från 1905. Konstnären, Giovanni Boldini, ansågs vara så "svår på kvinnor" att Consuelo insisterade på att bli avporträtterad tillsammans med sin son, som ett slags skydd.

Englund menar att det ofta finns ett samband, om än med vissa reservationer, mellan hur kvinnan avporträtteras och den ställning hon har i samhället. I tider då kvinnans ställning är svag så förvandlas kvinnoidealet till ett passivt sexualobjekt. I allmänhet en kurvig kvinna med framträdande bröst. Ibland är det ben eller andra kroppsdelar som lyfts fram. I tider då kvinnans ställning är stark så plattas figuren ut och kvinnan blir i mindre utsträckning ett sexualobjekt. Modet är naturligtvis det explicita uttrycket för det rådande kvinnoidealet.

Just brösten menar Englund byter också roll. Från att framförallt ha varit en symbol för det livgivande - en fruktbarhetssymbol - förvandlas de till erotiska symboler, om än av olika storlek.

Denna tavla från 1400-talet av Jean Fouquet, Madonnan med barnet, menar Englund är ett exempel på att en omsvängning har skett i synen på bröstet. Här är det en erotisk symbol, inte en fruktbarhetssymbol.

Det moderna kvinnoidealet
Frågan är vilket kvinnoideal vi har idag och vad det representerar. Man kan bara nämna anorexia, plastikoperationer, push-up, rakhyveln "Venus" och så vidare. Jag presenterar här tre bilder som ger en bild av hur kvinnan uppfattas idag och för 40 år sedan.

Reklamen för Vi-ta-malt är svår att tänka sig idag då snart sagt varje tidning översvämmas av bantningstips och olika kostråd. Så vitt jag förstår finns dock produkten fortfarande. Vid en sökning på nätet finner jag att den marknadsförs på Jamaica och i Nigeria.

Som bildtext till ovanstående annons fanns raderna "Ett år, och 300 godivapraliner senare..." Dessa reklambilder från Lätt och Lagom Oliv blev mycket uppmärksammade för ett par år sedan. De ansågs av flera debattörer vara ett tecken på ett hysteriskt exempel på hur hårt kvinnor skulle tukta sina kroppar.

Slutligen kan jag inte undanhålla er en mycket fin annons. Annonsen har bildtexten: "kvinnor älskar att man ser ner på dem".

Annonsen blev fälld i Näringslivets etiska råd som en könsdiskriminerande reklam. Att bli fälld där har dock mycket liten praktisk betydelse.