Av Per
Ingvarsson 17 maj
2002
Pröva frågan om att återinföra de sakkunniga
i lärarförslagsnämnderna. Och diskutera frågan om
Universitetets förhållande till massmedier. Det menar Göran
Bexell, ordförande i områdesstyrelsen för humaniora och
teologi, med anledning av det omdiskuterade Gernerärendet.
LUND. - Det är två av flera frågor som vi
måste börja fundera på, säger Bexell.
Han är nöjd med rektor Boel Flodgrens beslut att
utnämna Kristian Gerner till professor i historia men menar att det nu
måste till en diskussion om lärarförslagsnämndernas
utformning och funktion.
Tidigare satt de sakkunniga med i nämnderna och hade
rösträtt, precis som övriga ledamöter. Men för
några år sedan lyfte man ut de sakkunniga för att ge nämnderna
en större frihet att bedöma de sökandes lämplighet på
andra områden.
- Man borde pröva att återinföra de sakkunniga i
lärarförslagsnämnderna. På så sätt kan
nämndens ledamöter föra en diskussion med de sakkunniga under
hela handläggningen.
Göran Bexell menar att den offentliga debatt som har
förts i massmedierna under
Gernerärendets handläggning kan ha påverkat dem
som är inblandade i beslutsprocessen. Därför bör
Universitets roll gentemot massmedierna diskuteras.
- I andra sammanhang håller man ju ärendet inom det
beslutande organet tills dess att det avgörs. Å andra sidan ska det
ju vara en offentlig debatt kring sånt här och då är det
nödvändigt att ha en öppenhet utåt. Jag föredrar
öppenheten och debatten men det här är svåra frågor.
Kristina Arnrup Thorsbro, ordförande i Lunds universitets
studentkårer, Lus, vill inte ta ställning till beslutet att ge
historieprofessuren till Kristian Gerner.
- Jag har inte sett Boel Flodgrens motivering. Men generellt
tycker jag att det måste till mycket starka skäl för att
gå emot en lärarförslagsnämnd, säger Kristina Arnrup
Thorsbro.
Hon betonar att det är lärarförlagsnämndens
uppgift att hantera tjänstetillsättningsfrågorna och ingen
annans.
Bör man ha ett mindre öppet förhållande
till massmedierna?
- Nej, jag skulle inte vilja gå så långt. Men
det här fallet visar att man måste vara försiktig när man
uttalar sig i medierna.
UPP
Den farliga jämställdheten
17 maj
2002
I turerna
kring professorstillsättningen i historia i Lund (det så kallade
Gernerfallet) har jämställdheten åter blivit ett hett
ämne. Framför allt har det visat sig att jämställdhet
långt ifrån är en okontroversiell fråga och att
många känner sig hotade av "krav" på ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Känslan kan vara befogad. För så snart det finns
ambitioner om att tillämpa jämställdhetsidealet i praktiken,
så utmanas de strukturer ojämställdheten vilar på.
Allt jämställdhetsarbete är nämligen
revolutionärt i någon mening. Det handlar om att förändra
samhällets grundstrukturer. Och alla revolutioner kostar; vissa riskerar
att förlora sina privilegier. Och de personerna har naturligtvis ett
intresse av att slå vakt om sina förmåner. Samma personer har
på så vis rationella intressen att motsätta sig
jämställdhetsreformer.
Jämställdhet är alltså inget harmlöst
ideal. Långt därifrån. Dessvärre riskerar begreppet att
ständigt reduceras till någonting man kan smycka högtidstal
med. Kanske för att mildra de implikationerna som ligger inbäddade i
begreppet, så kan det heta att jämställdhet inte bara är
till fördel för kvinnor (som grupp), utan också för
män (som grupp). Om det hade varit sant, hade antagligen världen sett
annorlunda ut. Framför allt bortser man då från att alla inte
vinner på ett jämställt samhälle.
Om man tar jämställdhets- och jämlikhetsidealen
på allvar, och lyfter dem över Gernerfallet, så kan man
upptäcka fler hinder för dem. Ett sådant är det
meritokratiska tänkandet, som säger att de mest meriterade ska inneha
elitpositionerna.
För det första är det inte alltid så enkelt
att veta vad som bör vara meriterande överhuvudtaget.
För det andra kan en meritokrati fungera som
legitimitetsgrund för en elitistisk maktutövning.
Och för det tredje kan meriter ha tillkommit på
orättvisa grunder. Många vittnar till exempel om informella kanaler
och nätverk i universitetsvärlden. Samtidigt är universitetet en
statlig institution. Det är alltså i hög grad vanligt folk som
betalar för verksamheten. Detta ställer moraliska krav om att bryta
ner strukturer som utesluter dem som inte haft lika möjligheter att skaffa
sig lika goda meriter som dem som tidigt blivit uppmuntrade att läsa
systemet.
Kutte Jönsson
- doktorand i praktisk filosofi.
Lund
Universitetet anmält till JK
Av Per
Ingvarsson 17 maj
2002
Ledningen
för Lunds universitet har anmälts till Justitiekanslern, JK. Enligt
anmälan, som är gjord av en man i Stockholm, är
Gerneraffären bara en av flera skandaler vid Universitetet där
ledningen har kommit för lätt undan.
LUND. Anmälaren menar att ledningen inte har tagit sitt
ansvar för den kontokortsaffär som uppdagades i höstas.
Han menar också att ledningen borde ha agerat kraftfullare
då det avslöjades att en anställd vid Universitetet plockat
åt sig föremål ur en privat donation.
"Såvitt jag kan se är en grundlig granskning av
universitetsledningens fögderi nödvändig av en rad
skäl", heter det i anmälan.
Justitiekanslern är en tillsynsmyndighet som ska se till att
myndigheter och dess tjänstemän följer lagar och
förordningar.
Lund
Flodgren utsåg Gerner till professor
Av Per
Ingvarsson 15 maj
2002
Kristian
Gerner blir professor i historia vid Lunds universitet.
Det
beskedet gav rektor Boel Flodgren inför ett massivt pressuppbåd
igår.
LUND. - Den kritik som lärarförslagsnämnden har
framfört mot Kristian Gerner är inte tillräcklig för att
inte förorda honom, säger Boel Flodgren.
Beslutet sätter punkt för den kanske mest omdiskuterade
tjänstetillsättningen i Universitetets historia.
Det har stormat rejält kring ärendet där Gerner
först rekommenderades av de sakkunniga för att sedan nobbas av
lärarförslagsnämnden. Lärarförslagsnämnden har
kritiserats hårt för sitt agerande och många akademiker,
både inom och utanför Lunds universitet, har krävt att
professuren ska gå till Gerner.
Kristian Gerner kommenterar själv beskedet så här:
- Det är klart att jag är glad. Det här är en
seger för vetenskapen och en möjlighet för Lunds universitet att
återupprätta en del av den heder som har förlorats.
Lärarförslagsnämnden klarar sig undan kritik
från Boel Flodgren som säger att
"Lärarförslagsnämnden har gjort en allsidig och noggrann
beredning av ärendet". Och under presskonferensen i går backade
Flodgren inte en tum trots att många frågor kretsade kring
nämnden och dess ordförande Inger Lövkrona.
- Jag har ingen anledning att polemisera med nämnden. Jag har
bara en annan uppfattning om Gerners lämplighet, så enkelt är
det.
Flodgren tycker att lärarförslagsnämnden lade
för stor vikt på intryck från provföreläsning och
intervju i sin helhetsbedömning.
"Att utifrån en föreläsning och en intervju i
en lärarförslagsnämnd bedöma en persons lämplighet som
professor är vanskligt, om bedömningen inte vinner stöd
också av andra omständigheter", skriver hon i sin motivering.
Teoretiskt sätt kan beslutet överklagas, men inte av
någon av de andra högt rankade kandidaterna. Gerners närmaste
konkurrenter har tidigare kritiserat lärarförslagsnämndens
hantering av ärendet och ställt sig bakom Gerner. Däremot skulle
någon av de andra sökande eventuellt kunna överklaga.
Harald Gustafsson, lärarförslagsnämndens favorit
och i praktiken Flodgrens enda alternativ, tar beslutet med lättnad.
- Det här var ett logiskt beslut och jag är bara glad
över att affären nu äntligen är över.
Han står fast vid sin kritik mot
lärarförslagsnämnden och menar att den nu bör avgå.
- De har på många sätt betett sig på ett
oanständigt sätt i den här frågan och inneburit en
påfrestning för Universitetets goda namn och rykte.
Inger Lövkrona befinner sig i utlandet och kunde igår
inte nås för en kommentar.
Humanistkåren är kritisk till rektors beslut att
köra över lärarförslagsnämnden.
- Man undrar varför det finns en
lärarförslagsnämnd när man ändå inte har
förtroende för dess arbete, säger Julia Fall, ordförande i
Humanistkåren.
Kristian Gerner planerar att tillträda sin tjänst i Lund
den 1 september.
- Det ser jag verkligen fram emot, säger han.
Lund
I dag kan nya professorn utses
Av Per
Ingvarsson 15 maj
2002
I drygt
sex veckor har den akademiska världen hållit andan. Idag kan det
avgöras vem som blir professor i historia vid Lunds universitet.
LUND. - Jag kan naturligtvis inte säga åt vilket
håll det lutar. Men det blir ett beslut, säger
universitetsdirektör Peter Honeth.
Egentligen skulle den omdiskuterade frågan om
historieprofessuren avgöras först på rektorssammanträdet i
morgon torsdag men eftersom både rektor Boel Flodgren och Peter Honeth
åker till tyska Bonn har sammanträdet flyttats fram.
Det finns nu tre möjliga utfall.
Det första alternativet är att Boel Flodgren sätter
punkt i ärendet genom att utse en av kandidaterna till professor. Hon kan
i så fall gå på lärarförslagsnämndens linje
och välja Harald Gustafsson som professor.
Hon kan också göra det som många kräver av
henne; välja Uppsalahistorikern Kristian Gerner som de sakkunniga har
rekommenderat men som nobbades av lärarförslagsnämnden.
Hon kan naturligtvis också välja en av de andra som har
sökt tjänsten men det är knappast troligt.
Det andra alternativet är att Flodgren återremitterar
ärendet till lärarförslagsnämnden om hon inte är
nöjd med handläggningen.
I så fall måste hon precisera vad hon inte är
nöjd med och vilka delar i handläggningen som måste göras
om. Det kan bli så att hela ansökningsproceduren måste
börja om från början med nya sökande och nya sakkunnigutlåtanden.
Det tredje och sista alternativet är att tjänstetillsättningen
helt och hållet avbryts. Då kan det dröja innan den vakanta
professorstjänsten efter Bengt Ankarloo tillsätts. Och när det
blir är oklart.
- Inte för tillfället i alla fall. Men det är
möjligt att man i så fall tar upp frågan igen vid ett senare
tillfälle, säger Peter Honeth.
Vilket beslut Boel Flodgren än fattar så kommer det att
bli omdiskuterat, det är både hon och parhästen Peter Honeth
medvetna om.
- Det är ju alldeles uppenbart att vilket beslutet än
blir så kommer det att resultera i skriverier från massmedierna,
så mycket kan man ju säga med säkerhet. Sen hur kontroversiellt
beslutet är det får var och en bedöma, säger Honeth.
Brevet som ifrågasätter
lärarförslagsnämnden
9 maj
2002
Här
hela brevet till rektor Boel Flodgren vid Lunds universitet.
Rektor
Områdesstyrelsen för humaniora och teologi har idag
2002-05-08 sammanträtt och diskuterat frågan om tillsättningen
av professuren i historia. Enligt områdets delegationsordning och
beslutspraxis har styrelsen inte haft någon formell handläggning av
ärendet, men likväl har styrelsen ett yttersta ansvar för vad
som händer på området. Vi vill därför med anledning
av lärarförslagsnämndens förslag och slutliga förtydligande
i protokoll från sammanträde 2002-04-30 framhålla
följande.
Först vill vi beklaga alla missuppfattningar som spritts
genom massmediadebatten. Särskilt vill vi ta avstånd från de
osakliga påståenden som riktats gentemot nämnden och dess
ordförande. Lärarförslagsnämnden har slutfört sin
uppgift och med utförlig argumentering prövat de sökande mot
bakgrund av förefintligt material och fastställda kriterier.
Nämnden har inte gjort några formella fel; den har både
rättighet och skyldighet att göra de prövningar den har gjort.
Det vi vill ta upp har mer karaktär av bedömningar, och sådana,
även lärarförslagsnämndens, kan givetvis diskuteras.
Diskussionen har i hög grad kommit att gälla
frågan om Kristian Gerners lämplighet. Att Gerner är högt
kvalificerad i vetenskapligt och pedagogiskt avseende och som utförare av
den tredje uppgiften är klargjort av tre sakkunniga och berörts
också i lärarförslagsnämndens protokoll. Det som har
ifrågasatts i nämnden är hans förmåga till
akademiskt ledarskap; nämndens majoritet "anser det inte styrkt att
Gerner är lämplig som akademisk ledare" (protokoll 2002-04-30).
Majoriteten säger alltså inte att han inte är lämplig; det
sägs bara att det inte anses styrkt att han är lämplig.
I detta senare avseende vill vi göra några
bedömningar. Områdesstyrelsen har haft möjlighet att ta del av
det tillgängliga skriftliga bedömningsunderlaget. Vid granskningen av
detta underlag har vi kommit fram till att nämnden fäst alltför
stor vikt vid sin uppfattning vad gäller den sjätte
bedömningsgrunden om "sådan personlig förmåga i
övrigt som är av betydelse för att fullgöra
arbetsuppgifterna väl". Vi kan inte polemisera mot beskrivningen av
vad som skedde i samband med provföreläsningarna och intervjuerna,
men det står klart att lärarförslagsnämndens uppfattningar
har fått en avgörande betydelse för den sammanlagda bedömningen
i förhållande till övriga bedömningsgrunder. Frågan
blir då vilken vikt man ska tillmäta den sjätte
bedömningsgrunden. Vi menar att de avgörande kriterierna måste
vara den vetenskapliga och den pedagogiska skickligheten - vilket för
övrigt också är de som enligt utlysningstexten ska
tillmätas särskild vikt.
Vad gäller den sjätte bedömningsgrunden kan vi
konstatera att intervjusituationen mellan nämnden och Gerner uppenbarligen
inte fungerat tillfredsställande och den senare har tydligen uppträtt
på ett olämpligt sätt. Det skall observeras att nämnden
inte har kunnat finna lämpligheten styrkt. Gerner "undvek att svara
på flera av nämndens frågor" (protokoll 02-03-18) och
några av de svar som givits vid frågestunden kan tolkas på
olika sätt. Möjligheten att tala ytterligare en gång med Gerner
"befanns svår att realisera" (PM sid 7.) Gerner anser sig
själv missförstådd. Referenser kunde hämtats in för
att stärka, modifiera eller ifrågasätta nämndens
bedömning. Upplysningar från Uppsala universitet kunde ha givit en
annan bild av Gerners förmåga som pedagog och akademisk ledare. Vi
är därför inte övertygade om att Gerner inte skulle vara
lämplig som akademisk ledare; många skulle intyga att han är en
god akademisk ledare.
Som utomstående bedömare och med grund i anförda
handlingar vill vi därför ifrågasätta att
intervjusituationen och frågestunden skall tillmätas så stor
vikt att det åsidosätter vad som i övrigt anförs till
Gerners förtjänst, särskilt som tre enhälliga sakkunniga
föreslår Gerner och därvidlag framhåller de grunder som
skall tillmätas särskild vikt.
Lund
Nu får även lärarförslagsnämnden
underkänt
Av Joakim
Berglund 9 maj
2002
Lärarförslagsnämnden
vid Universitetet i Lund nobbade Kristian Gerner men får nu själv
underkänt. Styrelsen för humaniora och teologi har beslutat att
skriva ett brev till rektor Boel Flodgren där man ifrågasätter
nämndens bedömning.
I brevet heter det bland annat att
lärarförslagsnämnden har fäst för stor vikt vid de
intryck Gerner gjorde under en intervju då han - enligt
lärarförslagsnämnden - uppträdde aggressivt och arrogant.
"Vi kan inte polemisera mot beskrivningen av vad som skedde i
samband med provföreläsningarna och intervjuerna, men det står
klart att lärarförslagsnämndens uppfattningar har fått en
avgörande betydelse för den sammanlagda bedömningen i
förhållande till övriga bedömningsgrunder. [?] Vi menar
att de avgörande kriterierna måste vara den vetenskapliga och den
pedagogiska skickligheten - vilka f.ö. också är de som enligt
utlysningstexten skall tillmätas särskild vikt", heter det bland
annat brevet.
Det är en helt unik tillrättavisning som
områdesstyrelsen gör med detta brev.
Styrelsen, som sammanträdde i onsdags, skriver i sitt brev
att man rent formellt inte handlägger detta ärende, "men likväl
har styrelsen ett yttersta ansvar för vad som händer på
området".
Brevet är hållet i en mycket diplomatisk ton; bland
annat framhålls det tidigt att lärarförslagsnämnden
formellt inte gjort några fel.
Områdesstyrelsen tar också bestämt avstånd
från de angrepp som gjorts mot nämnden och särskilt dess
ordförande Inger Lövkrona.
Men när det gäller sakfrågan så får
nämnden kritik för sitt arbete. Trots att tre sakkunniga bedömt
Kristian Gerner som den mest meriterade av alla sökande, så har inte
lärarförslagsnämnden ansett att Gerner är lämplig som
professor i Lund.
Områdesstyrelsen skriver att intervjusituationen mellan
nämnden och Gerner "uppenbarligen inte fungerat
tillfredsställande". Men beslutet att låta intervjun väga
tyngre än de tre sakkunnigas utlåtande håller inte
områdesstyrelsen med om; bland annat menar styrelsen att nämnden
borde ha inhämtat fler referenser:
"Upplysningar från Uppsala universitet kunde ha givit
en annan bild av Gerners förmåga som pedagog och akademisk ledare.
Vi är inte övertygade om att Gerner inte skulle vara lämplig som
akademisk ledare; många skulle intyga att han är en god akademisk
ledare", heter det i brevet.
Områdesstyrelsen avslutar sitt brev:
"Som utomstående bedömare och med grund i
anförda handlingar vill vi därför ifrågasätta att
intervjusituationen och frågestunden skall tillmätas så stor
vikt att det åsidosätter vad som i övrigt anförs till
Gerners förtjänst, särskilt som tre enhälliga sakkunniga
föreslår Gerner och därvidlag framhåller de grunder som
skall tillmätas särskild vikt".
- Det är en markering. Jag ser brevet som en uppmaning till
Boel Flodgren att följa de sakkunnigas bedömning, säger Kim
Salomon, en av ledamöterna i nämnden.
En ledamot, studeranderepresentanten Gabriella Walfridson,
reserverade sig mot beslutet.
Två ledamöter - Kim Salomon och Walter Übelacker -
avgav röstförklaring, vilket innebär att de i sak ställer
sig bakom brevet men är missnöjda med vissa formuleringar.
Inger Lövkrona, som också sitter med i
områdesstyrelsen, var med vid onsdagens sammanträde men deltog ej i
beslutet.
Det är till slut rektor Boel Flodgren som beslutar vem som
ska få tjänsten som professor i historia vid Lunds universitet.
Detta kan ske tidigast 16 maj.
Lund
Gerner anser sig förtalad av
lärarförslagsnämnd
8 maj 2002
Källa:
TT
Uppsalaprofessorn
Kristian Gerner anser sig utsatt för grovt förtal av
lärarförslagsnämnden vid universitetet i Lund. Det skriver han i
ett brev till universitetets rektor Boel Flodgren.
UPPSALA. - Att jag skulle ha drivit med auditoriet och
hållit på med plojar under min provföreläsning, som
lärarförslagsnämnden påstår, är helt gripet ur
luften, säger Kristian Gerner till TT.
Det är ovanligt att en sökande till en tjänst
tillåts kommentera det som lärarförslagsnämnden kommit
fram till. Men det är rektor Boel Flodgren som har bett Gerner komma in
med sina synpunkter.
- Om man är så djupt involverad i ett ärende som
Kristian Gerner är här och blir angripen på det sätt som
han blivit i lärarförslagsnämndens promemoria är det en
självklarhet att man skall få yttra sig, säger Boel Flodgren.
Kristian Gerner anser att lärarförslagsnämnden har
missuppfattat sin roll och bedrivit politik.
På frågan om han anser att
lärarförslagsnämnden överhuvudtaget behövs svarar han:
- Det är en stor fråga. Jag får säga
på svenskt sätt att det måste utredas.
- Men det är absolut nödvändigt att försvara
principerna om vetenskaplighet, pedagogik och de sökandes
rättssäkerhet vid tillsättningar.
Striden om tillsättningen av professuren i historia vid Lunds
universitet har pågått sedan i slutet av mars.
Lärarförslagsnämnden anklagas för att ha velat
manövrera bort Gerner från tjänsten samt att ha lämnat
oprecisa argument till varför man i slutet av mars valde att gå emot
de sakkunniga, som placerat Kristian Gerner i första förslagsrummet.
Därför valde nämnden häromdagen att offentligt
presentera argumenten i sin helhet.
"Lika charmerande som Gerner kan vara i vissa sammanhang,
lika oförsonligt arrogant och aggressiv blir han om han uppfattar att han
möter motstånd", skriver nämnden i sin tolvsidiga inlaga.
- Jag har inte juridisk skolning men med vanligt språkbruk
anser jag att detta kännetecknas av grovt förtal av mig, säger
Gerner.
Han har ännu inte övervägt om han skall gå
vidare med anklagelserna om förtal.
Totalt har sju personer sökt professuren. Av dem har Gerner
och tre andra, som av de sakkunniga placerats i topp, skrivit ett gemensamt
brev till rektor Boel Flodgren i vilket de finner
lärarförslagsnämndens förslag helt obegripligt och synnerligen
anmärkningsvärt. De fyra anser att man skall följa de
sakkunnigas utlåtande, vilket skulle innebära att Gerner får
tjänsten.
Det slutliga avgörandet ligger hos Boel Flodgren. Hon fattar
sitt beslut nästa vecka.
Gerner uppmanas att försvara sig
Av Per
Ingvarsson 7 maj
2002
Lärarförslagsnämnden
sågade Kristian Gerner. Men nu får han en chans att försvara
sig. Rektor Boel Flodgren har i ett brev uppmanat Gerner att yttra sig om
lärarförslagsnämndens promemoria.
- Om man, som Kristian Gerner, är så djupt involverad i
ett ärende och blir blir angripen på det sätt som i promemorian
är det en självklarhet att man ska få yttra sig. Det är
egentligen ingenting ovanligt med det här, utan strikt i enlighet med
förvaltningslagen, säger akademisekreterare Hans Modig.
Det är dock ovanligt att en sökande till en tjänst
tillåts kommentera det som en lärarförslagsnämnd har
kommit fram till.
- Min uppfattning om att jag får yttra mig är att Boel
Flodgren vill att ärendet ska färdigbehandlas på ett
oantastligt sätt, säger Kristian Gerner.
Gerner har fått hela veckan på sig att bemöta den
kritik som riktas mot honom men redan idag, onsdag, skickar han yttrandet till
Boel Flodgren och Hans Modig.
- Jag kommer inte att gå in på nämndens argument
mot mig. Jag har valt att bara redovisa min egna uppfattning om hur
provföreläsningen och intervjun gick till, säger Kristian
Gerner.
Gerner har tidigare anklagat lärarförslagsnämnden
och dess ordförande Inger Lövkrona för att i promemorian
ägna sig åt lögner och förtal.
Hans yttrande kommer nu att läggas till det redan befintliga
beslutsunderlaget, det vill säga ansökningshandlingarna,
sakkunnigutlåtandena och lärarförslagsnämndens
utlåtande.
- Jag kan inte säga hur stor betydelse för mitt beslut
det här yttrandet kommer att få. Det beror på vad Gerner skriver,
säger Boel Flodgren.
Boel Flodgren understryker att Kristian Gerner fortfarande är
med i matchen, trots att lärarförslagsnämnden nu helt har
strukit honom från förslagslistan.
- Han är fortfarande med i beslutsunderlaget även om han
inte finns med bland nämndens förslag. Jag behandlar hans
ansökan precis som alla andra, säger Flodgren.
Tidigast den 16 maj fattar Boel Flodgren sitt beslut om vem som
blir professor i historia. Hon kan också, om hon anser att det finns
brister i beslutsunderlaget, skicka tillbaka ärendet till
lärarförslagsnämnden för vidare beredning.
Det kan alltså dröja länge innan professuren
tillsätts.
Nu har Bengt Ankarloo fått nog
Av Per
Ingvarsson 4 maj
2002
Gernerärendet
var droppen. I torsdags lämnade professor emeritus i historia tillbaka
sitt doktorsbrev och sin lagerkrans till fakulteten.
LUND. I torsdags fick Bengt Ankarloo, professor emeritus i
historia vid Lunds universitet, nog av alla turer kring Gernerärendet.
Han gick ner i källaren och hämtade sitt doktorsbrev och
sin lagerkrans.
Sen gick han upp till humanistiska fakulteten och lämnade
tillbaka sina akademiska bevis.
- Man kan väl säga att jag har städat ur
källaren och sen får folk dra sina egna slutsatser, säger Bengt
Ankarloo.
Han säger inte rakt ut att det var av missnöje mot
lärarförslagsnämnden som han lämnade tillbaka sitt brev och
sin krans.
Men det är en uppenbar missnöjesmarkering.
- Jag har nog aldrig hört talas om att någon på
ett så kraftfullt och tydligt sätt har visat sitt missnöje mot
Universitetet, säger Carl Fehrman, professor emeritus i litteratur och
författare till boken Lärdomens Lund.
Den omdiskuterade tillsättningen av en professur vid
historiska institutionen har skapat svallvågor i hela den svenska
akademiska världen.
Många upprörda röster har höjts mot
lärarförslagsnämnden och dess ordförande Inger
Lövkrona men också mot universitetsledningens passivitet i
frågan.
Men att Bengt Ankarloo, som tidigare hade den aktuella
professuren, nu slår näven i bordet till den grad får nog
betecknas som en av de kraftigaste missnöjesyttringarna hittills.
Doktorsbrevet är ett officiellt och högtidligt bevis
på att man har avlagt sin doktorsavhandling och när man gör det
i en filosofisk disciplin får man också en lagerkrans.
- Att lämna in dessa symboler till sin arbetsgivare kan i det
civila jämföras med att kasta vigselringen i ansiktet på sin
partner, påpekar en källa med insyn i ärendet till Sydsvenskan.
Universitetets rektor, Boel Flodgren, har konsekvent avböjt
att kommentera det känsliga ärendet och hänvisar till att det
inte är avgjort än.
Om Ankarloos agerande säger Boel Flodgren så här:
- Jag känner inte till att något liknande har hänt
tidigare. Jag vet inte vad det betyder.
Tidigast den 16 maj fattar Flodgren sitt beslut om vem som blir
professor. Hon kan också, om hon anser att det finns brister i
beslutsunderlaget, skicka tillbaka ärendet till
lärarförslagsnämnden för vidare beredning.
Det kan alltså dröja länge innan professuren
tillsätts.
Bengt Ankarloo lade 1971 fram sin doktorsavhandling om trolldomsprocesser
och under en tid gick han under namnet "häxdoktorn".
Han gick i pension i slutet av 1999 men har efter det haft en
nära kontakt med historiska institutionen.
Ankarloo bekräftar att han nu tar avstånd från
sin gamla arbetsgivare.
- Jag har brutit kontakten med humanistiska fakulteten, det
är helt klart.
Lund
Nämnden står fast vid Gernerkritik
Av Per
Ingvarsson 3 maj
2002
Kritiken
som riktas mot Kristian Gerner är saklig och korrekt.
Det menar
lärarförslagsnämndens ordförande, Inger Lövkrona, som
nu kommenterar nämndens agerande för Sydsvenskan.
LUND. - Jag kan förstå att Kristian Gerner är
upprörd, det är många som har blivit det. Men det är
ingenting som nämnden kan ta hänsyn till, säger Inger
Lövkrona.
I tisdags offentliggjorde lärarförslagsnämnden en
promemoria där man närmare redogjorde för varför
Uppsalahistorikern Kristian Gerner inte är lämplig som professor i
Lund.
I promemorian beskrivs Gerner som "arrogant och
aggressiv".
Han kritiseras också för att ha svarat "undvikande
och direkt avsnoppande" på frågor om de kvinnliga
doktorandernas situation och om etnisk integration.
Promemorian har fått Gerner att gå i taket. Han menar
att kritiken är osaklig och saknar verklighetsgrund.
- Det här är groteskt. Jag är så upprörd
att jag knappt vet vad jag ska säga. Hur försvarar man sig mot rena
lögner och förtal?, var Gerners kommentar efter att ha läst
promemorian.
Men Inger Lövkrona står fast vid kritiken och menar att
den är genomtänkt och objektiv.
- Vår motivering till att bortföra Kristian Gerner
från konkurrensen är tillräcklig och tung. Vi har arbetat
mycket med promemorian och hela nämnden står för kritiken.
Kristian Gerner reagerar extra starkt mot nämndens
påstående att han skulle "driva gäck med det viktiga
förhållandet mellan professor och doktorand" under
provföreläsningen.
Gerner tog hjälp av en god vän, Ulf Zander, för att
sköta overhead-projektorn men nämnden missförstod och trodde att
Zander var doktorand.
- Vår uppfattning är att Gerner skämtade om
doktorandens roll och det är klart olämpligt i ett sådant
sammanhang, säger Inger Lövkrona.
Men ni har ju vetat länge att Zander inte var doktorand.
- Ja, men vår uppfattning är i alla fall att Gerner
skämtade som att han skulle vara doktorand.
Lärarförslagsnämnden rekommenderar Harald
Gustafsson, redan befordringsprofessor vid Lunds universitet, för
professorstjänsten och enligt Inger Lövkrona är det ingen tvekan
om att Gustafsson är den som nämnden vill se som professor.
- Ja, vår bedömning är att Harald Gustafsson
är den som bäst uppfyller de kriterier som
högskoleförordningen ställer på en professor.
Du skrev ett brev till nämndsledamöterna med
anvisningar om hur nämnden skulle gå tillväga för att
istället få en kvinnlig sökande, Birgit Sawyer, som professor.
Varför?
- Jag har redogjort för mitt brev i promemorian. Där
står det klart och tydligt att det avfärdades från
nämndens diskussion så det har aldrig haft någon betydelse.
Känner du att du kan sitta kvar som ordförande i
lärarförslagsnämnden efter alla turer kring den här
tjänstetillsättningen?
- Jag har inte tänkt på det, men jag ser ingen
anledning till varför jag inte skulle sitta kvar.
Tycker du att nämnden har skött ärendet på
ett korrekt sätt?
- Ja, helt klart. Flera av ledamöterna har suttit med vid mer
än 60 tjänstetillsättningar och är mycket erfarna. Jag har
fullt förtroende för nämnden.
Tidigast den 16 maj fattar rektor Boel Flodgren sitt beslut om vem
som blir professor. Hon kan också, om hon anser att det finns brister i
beslutsunderlaget, skicka tillbaka ärendet till
lärarförslagsnämnden för vidare beredning.
Det kan alltså dröja länge innan professuren
tillsätts.
FOTNOT. I promemorian står det med anledning av
Lövkronas brev till ledamöterna följande: "Dessa
anteckningar har, lyfta ur sitt sammanhang i den långa
beredningsprocessen, använts som skäl för att i ett allmänt
upprop beskylla ordföranden för en 'maktfullkomlig fixarmentalitet'.
Till detta finns således skäl att markera att ordföranden hade
fått nämndens enhälliga uppdrag att i det uppkomna läget
undersöka möjligheterna att i enlighet med Universitetets strategiska
policy rekrytera en kvinnlig professor."
Gerner anklagar nämnden för lögner
Av Per
Ingvarsson 2 maj
2002
Kristian
Gerner kan vara "oförsonligt arrogant och aggressiv" om han
möter motstånd. Han svarar "undvikande och direkt
avsnoppande" på frågor som inte passar honom. Och han har ett
"påtagligt hierarkiskt synsätt" på
förhållandet mellan professor och doktorand.
Det menar lärarförlagsnämnden som står fast
vid sitt omdiskuterade beslut att nobba Kristian Gerner som professor i
historia vid Lunds universitet.
- Det här är groteskt. Jag är så upprörd
att jag knappt vet vad jag ska säga. Hur försvarar man sig mot rena
lögner och förtal? säger Kristian Gerner.
Efter ett sammanträde i tisdags offentliggjorde
lärarförslagsnämnden ett förtydligande till varför man
inte anser att Gerner är lämplig som professor i Lund och man
skräder inte orden.
"Inte i något tillsättningsärende som
nämndens ledamöter har behandlat, som nämndsledamöter eller
som sakkunniga i andra ärenden, har någon sökande betett sig
på ett sånt sätt som ens kommer i närheten av Kristian
Gerners uppträdande", skriver nämnden i en tolv sidor lång
promemoria.
Precis som tidigare pekar nämnden på att Gerner, till
skillnad från de övriga sökande, svarade undvikande på
frågor om de kvinnliga doktorandernas situation och om etnisk
integration.
Sydsvenskan har låtit Kristian Gerner ta del av
nämndens PM och han är mycket upprörd när han ska
kommentera det.
- Det skulle vara ett utmärkt exempel att ta upp på en
metodkurs under ämnet källkritik. Promemorian bygger på vad
nämnden tror att jag har menat och på flera ställen är det
rent nonsens.
För Gerner är det uppenbart att nämnden inte alls
har varit intresserad av vad han har sagt under provföreläsningen och
intervjun och att man redan innan hade bestämt sig för att få
bort honom från kandidatlistan.
Särskilt upprörd är han över att
lärarförslagsnämnden fortfarande hänger upp sig på
att Ulf Zander, en nära vän till Gerner, hjälpte honom med att
visa overhead-bilder under föreläsningen.
Nämnden, som trodde att Zander var doktorand vilket han inte
är, påstår i sitt PM att Gerner genom att välja en
doktorand ville "driva gäck med den viktiga frågan om
förhållandet mellan professor och doktorand".
- Det där är en ren lögn och ingenting annat. Jag
hade själv ingen möjlighet att sköta projektorn eftersom
mikrofonen var fast vid podiet en bit därifrån. Jag frågade
Ulf i egenskap av god vän om han kunde hjälpa mig och det var inga
problem alls.
Lärarförslagsnämnden står alltså fast
vid sitt beslut och rekommenderar därmed Harald Gustafsson, redan
befordringsprofessor vid Historiska institutionen i Lund, för
professorstjänsten.
Därmed är det inte sagt att han med säkerhet
får tjänsten i slutändan.
Inger Lövkrona har tidigare, i ett konfidentiellt brev till
nämndsledamöterna, redogjort för att tjänsten kommer
gå till en kvinnlig sökande, Birgit Sawyer, eftersom Gustafsson
redan är professor.
Och tidigare har de fyra toppkandidaterna skrivit ett brev till
rektor Boel Flodgren där de, utan att formellt ta tillbaka sina
ansökningar, ger sitt fulla stöd till Gerner som också har
rekommenderats av de sakkunniga.
Det är nu upp till rektor Boel Flodgren att besluta om vem
som får professuren i historia. Ett sådant beslut kan bara fattas
vid ett rektorssammanträde och det kan tidigast ske den 16 maj eftersom
rektorssammanträdet den 8 maj är inställt.
Boel Flodgren har under ärendets gång konsekvent
avböjt att kommentera tjänstetillsättningen innan hon fattar
sitt beslut.
Sydsvenskan har inte nått
lärarförslagsnämndens ordförande, Inger Lövkrona,
för en kommentar av promemorian. Lövkrona lovade i ett
pressmeddelande att finnas tillgänglig för medierna på sitt
hemtelefonnummer efter klockan 14.30 igår men trots upprepade
försök var det aldrig någon som svarade.
Lärarförslagsnämnden vill ej ha Gerner
Av Per
Ingvarsson 30
april 2002
Lärarförslagsnämnden
står fast vid sitt tidigare beslut och föreslår Harald
Gustafsson som professor i historia vid Lunds universitet. Vid ett
sammanträde idag förtydligade nämnden varför Kristian
Gerner inte är lämplig som professor.
"Lika charmerande som Gerner kan vara i vissa sammanhang,
lika oförsonligt arrogant och aggressiv blir han om han uppfattar att han
möter motstånd", skriver nämnden i sitt
sammanträdesprotokoll.
Tidigare har nämnden bara haft "reservationer"
beträffande Gerners kapacitet och förmåga som akademiska
handledare. Idag gick man för första gången närmare in
på vilka brister man anser att Gerner uppvisade i samband med
provföreläsningar och intervjuer som låg till grund för
den slutgiltiga bedömningen av de sökande.
Nämnden hänger fortfarande upp sig på att Gerner
lät en god vän (som nämnden trodde var doktorand) sköta
overhead-projektorn under föreläsningen.
"Nämnden finner det däremot svårbegripligt
att en sökande använder provföreläsningstillfället
till att till synes driva gäck med den viktiga frågan om
förhållandet mellan professor och doktorand".
Gerner ska också ha vägrat att svara på
frågor om doktorandhandledning, ett ämne som nämnden anser vara
viktigt eftersom Gerner bara har handlett två doktorander fram till
disputation.
"Nämnden lyckades inte få honom att reflektera
över dessa frågor utan han svarade undvikande och direkt
avsnoppande".
Nämndens starkaste invändning mot Gerner gäller
dock hur han svarade på frågor om de kvinnliga doktorandernas
situation och om mångkulturalism.
"Gerner avvisade i sina svar frågorna, och därmed
även de frågande. Han gjorde det dessutom på ett arrogant och
nonchalant sätt som förstärkte det avvisande innehållet i
hans svar", skriver nämnden, som menar att de övriga
sökande gav tillfredsställande svar på frågorna.
Nämnden betonar att det står var och en fritt att
privat ha vilka åsikter som helst men att man som professor ikläder
sig en professionell och offentlig roll där uppträdandet blir
bedömt efter signalerna det ger.
"Inte i något tillsättningsärende som
nämndens ledamöter har behandlat, som nämndsledamöter eller
som sakkunniga i andra ärenden, har någon sökande betett sig
på ett sånt sätt som ens kommer i närheten av Kristian
Gerners uppträdande", skriver nämnden.
Beslutet att peta Kristian Gerner, trots att han rekommenderades
för tjänsten av de sakkunniga, har väckt stor uppståndelse
i den akademiska världen och protester mot ärendets handläggning
har strömmat in från när och fjärran.
Det är universitetets rektor, Boel Flodgren, som ska fatta
det avgörande beslutet om vem som blir professor i historia.
Gerner väntas få nobben igen
Av Joakim
Berglund 30 april
2002
I dag
klockan 10 träffas historisk-filosofiska
lärarförslagsnämnden för att på nytt ta upp den
inflammerade frågan om vem som ska ha professuren i historia vid Lunds
universitet.
LUND. Och allting tyder på att
lärarförslagsnämnden kommer att stå fast vid sitt beslut
att nobba Uppsalaprofessorn Kristian Gerner.
- Ja. Vi ska bara förtydliga varför vi placerat Harald
Gustafsson i första förslagsrummet och inte gått på de
sakkunnigas bedömning, säger Katja Wibell, studeranderepresentant i
nämnden.
Hon säger att lärarförslagsnämnden gjorde ett
misstag när man inte tydligare redogjorde varför Kristian Gerner
är olämplig som professor i Lund.
I protokollet från nämndens sammanträde den 18
mars står det bara att nämnden har "reservationer"
beträffande hans kapacitet och förmåga som akademisk ledare.
Enligt Katja Wibell borde det tydligare ha framgått i
protokollet varför nämnden motsätter sig hans ansökan.
- Av omtanke om Gerner så formulerades protokollet vagt. Det
var ett misstag. Det vi ska göra nu är att tydligare föra fram
våra argument, säger Katja Wibell.
Exakt vilka dessa argument är vill hon inte berätta
förrän nämnden har haft sitt sammanträde.
Sydsvenskan har varit i kontakt med andra ledamöter i
lärarförslagsnämnden, men inte heller de vill berätta vad
nämnden ska diskutera.
Det hör inte till vanligheterna att en
lärarförslagsnämnd på nytt tar upp ett beslut som man
redan fattat, men enligt Katja Wibell händer det då och då att
ett ärende återremitteras dit.
I det här fallet är det nämnden själv som
bestämt att ta upp frågan på nytt.
- Men det är inte för att ompröva vårt
beslut. Vi står fast vid det beslut vi fattat, säger Katja Wibell.
När lärarförslagsnämnden sagt sitt blir det
rektor Boel Flodgren som ska fatta beslut om vem som ska få
historieprofessuren.
Beslutet att peta Kristian Gerner har väckt stor
uppståndelse i den akademiska världen och protester mot
ärendets handläggning har flutit in från när och
fjärran.
Senast i raden är ett upprop i måndagens Svenska
Dagbladet där femton kulturpersonligheter - däribland journalisten
Göran Rosenberg, författaren Gunnar Fredriksson och professor Kim
Salomon och Svante Nordin från Lunds universitet - kritiserar
lärarförslagsnämnden för att vara
"åsiktsdomare" och kräver att Kristian Gerner får
tjänsten i Lund.
Stödet till Gerner betyder inget för Flodgren
Av Per
Ingvarsson 26
april 2002
Det
faktum att toppkandidaterna till historieprofessuren nu sluter upp bakom
Kristian Gerner som har petats av lärarförslagsnämnden
påverkar inte rektor Boel Flodgrens syn på ärendet.
LUND. - För mig innebär detta ingenting. Som jag
tidigare har sagt ska jag fatta mitt beslut efter att
lärarförslagsnämnden har berett ärendet. Det gäller
fortfarande, säger Boel Flodgren.
Hon framhåller att ingen av dem som har sökt
tjänsten har tagit tillbaka sin ansökan, åtminstone inte
formellt.
- I brevet ger de bara sin syn på hur ärendet har
skötts, säger Boel Flodgren.
Tillsättningen av historieprofessuren tog en ny vändning
i onsdags då de fyra toppkandidaterna, inklusive Kristian Gerner
själv, i ett öppet brev till Boel Flodgren krävde att hon skulle
gå på de sakkunnigas linje och ge tjänsten till Gerner.
Som Sydsvenskan tidigare har berättat har
lärarförslagsnämnden, under ledning av Inger Lövkrona,
gått emot de sakkunniga för att istället få en kvinnlig
sökande, Birgit Sawyer, som professor.
Läget är nu förvirrat och ingen vet vad som kommer
att hända härnäst.
Klart är att lärarförslagsnämnden på
tisdag ska ha ett sammanträde för att diskutera ärendet.
Enligt en källa som Sydsvenskan har varit i kontakt med ska
nämnden närmare precisera varför den inte vill ha Kristian
Gerner som professor.
Nämnden ska sen lämna sitt slutgiltiga förslag till
Boel Flodgren men när detta sker är oklart.
När Boel Flodgren får beslutsunderlaget på sitt
bord behöver hon ett par dagar för att läsa in sig på
materialet och sen ska hon ta sitt beslut på närmaste
rektorssammanträde.
Det kan ske tidigast den 16 maj eftersom rektorssammanträdet
den 8 maj är inställt.
Turerna kring tillsättningsärendet har väckt stark
kritik från flera håll, inte minst inom akademiska kretsar. Det
senaste i raden av protestbrev till Boel Flodgren kommer från Birgit
Sawyer, professor vid universitetet i Trondheim, som alltså själv
har sökt tjänsten.
Sawyer är kritisk till att varken
lärarförslagsnämnden eller humanistiska fakulteten har
underrättat henne om hur ärendet fortlöper. "Det enda jag
vet om händelseutvecklingen har jag fått reda på genom
tidningsartiklar, vilka nått mig tack vare privata initiativ (genom
vänner och bekanta i Sverige), och detta är en synnerligen obehaglig
upplevelse", skriver Sawyer i brevet.
Toppkandidater anser att Gerner ska få tjänst
Av Björn
Sjö 24 april
2002
Striden
kring professorstjänsten i historia vid Lunds universitet tar en ny
vändning. Samtliga fyra toppkandidater protesterar i en skrivelse mot
hanteringen och anser att Kristian Gerner är självskriven på
tjänsten.
LUND. Därmed har tre av dem i praktiken avböjt att
själva ta jobbet. Den fjärde undertecknaren är Kristian Gerner
själv.
Striden i Lund gäller lärarförslagsnämndens
taktik för att få fram en kvinnlig professor. Första instans,
de sakkunniga, hade Kristian Gerner som toppkandidat.
Men lärarförslagsnämnden valde att föra upp
Harald Gustafsson på första platsen, vilket skulle bädda
för Birgit Sawyer på tjänsten. Även Klas-Göran
Karlsson var med i förslaget.
Men nu gör alltså dessa samtliga fyra toppkandidater,
inklusive Kristian Gerner, gemensam sak. I ett brev till rektor Boel Flodgren
skriver de:
"Vi, fyra sökande till professuren i historia vid Lunds
universitet, vill härmed tillsammans klargöra att vi finner det
förslag som lämnats av Lärarförslagsnämnden vara helt
obegripligt. Lärarförslagsnämndens handlande är synnerligen
anmärkningsvärt."
"Det är för oss självklart att den som de
sakkunniga enhälligt har rekommenderat, Gerner, ska utnämnas till
tjänsten."
Kristian Gerners egen medverkan i skrivelsen kan tyckas
märklig.
- Men det beror ju på att vi i första hand vill
protestera mot själva förfarandet vid tillsättningen. Principen
är så viktig, säger, Kristian Gerner till Sydsvenskan.
Hans undertecknande ska inte ses som att han själv
träder tillbaka.
- Nej, nej, jag är intresserad av jobbet. Och det hedrar kollegerna
att de ställer upp så här.
Harald Gustafsson ser skrivelsen som ett tydligt stöd
för kollegan.
- Jag tror det är fullständigt unikt i den akademiska
världen att fyra sökande på detta sätt markerar sin
ståndpunkt. Men vi var helt överens om att lärarförslagsnämnden
gjort fel.
Han vågar därmed inte säga att agerandet tvingar
lärarförslagsnämnden att ändra sig.
- Det får vi se på tisdag när nämnden har
sitt möte.
Lärarförslagsnämnden leds av Inger Lövkrona,
som redan fått utstå hård kritik för petningen av
Gerner.
Hon ville på onsdagskvällen inte kommentera de fyra
kandidaternas skrivelse.
- Jag måste läsa den först. Jag har inte hunnit
idag, eftersom jag suttit i ständiga möten.
Sydsvenskan försökte förgäves få henne
att läsa skrivelsen, som lagts ut på Sydnytts hemsida på
Internet.
- Nej, nu är det kväll och jag tänker ta ledigt.
Hittills har Inger Lövkrona vägrat att kommentera
protester som kommit från när och fjärran mot turerna kring
professuren. Därmed inte sagt att de nonchaleras.
- Vi tar till oss synpunkter och reflekterar kring vad som
händer. Vi håller ett förtydligande möte på tisdag
och diskuterar frågan en gång till.
Efter det ska Universitetets rektor Boel Flodgren fatta beslut och
utnämna den nye professorn.
Hela listan över professorer som vill ha Gerner
16 april
2002
Källa:
Sydsvenskan
Ge
professorstjänsten i historia till Kristian Gerner. Det kräver 25
professorer vid Lunds universitet i ett gemensamt upprop till rektor Boel
Flodgren. Här är hela listan på professorer som skrivit under
uppropet.
Kajsa Ekholm Friedman, socialantropologi
Anna-Lisa Lindén, sociologi
Ann-Mari Sellerberg, sociologi
Christer Jönsson, statsvetenskap
Karsten Åström, rättssociologi
Göran Gustafsson, religionssociologi (professor emeritus)
Tapio Salonen, socialt arbete
Peter Dahlgren, medie- och kommunikationsvetenskap
Jes Wienberg, medeltidsarkeologi
Birger Bergh, latin (professor emeritus)
Rosmari Eliasson-Lappalainen, socialt arbete
Bengt Holmberg, nya testamentets exegetik
Marianne Thormählen, engelska
Lars Göran Stenelo, statsvetenskap
Anders Piltz, latin
Rolf Ohlsson, ekonomisk historia
Tommy Bengtsson, demografi och ekonomisk historia
Antoinette Hetzler, sociologi
Malin Åkerström, sociologi
Göran Dahl, sociologi
Jonathan Friedman, socialantropologi
Håkan Hydén, rättssociologi
Johanna Esseveld, sociologi
Per Bauhn, praktisk filosofi (docent)
"Vi finner det synnerligen allvarligt om det universitet, som
i sin egen strategiska plan påstår att 'all verksamhet bedrivs med
respekt för argument och saklighet', accepterar förekomsten av
åsiktsdomstolar av det slag som exemplifieras av den
historisk-filosofiska lärarförslagsnämnden", heter det i
det brev som professorerna har skickat till Boel Flodgren.
Det är fyra veckor sedan lärarförslagsnämnden
hade sitt uppmärksammade sammanträde om tillsättningen av en
historieprofessur.
Trots att tre av varandra oberoende sakkunniga rekommenderade
Uppsalahistorikern Kristian Gerner för tjänsten så petade
nämnden Gerner från kandidatlistan.
Lund
25 professorer i upprop för Gerner
Av Per
Ingvarsson 16
april 2002
Bortse
från lärarförslagsnämndens rangordning - ge
professorstjänsten i historia till Kristian Gerner. Det kräver 25
professorer vid Lunds universitet i ett gemensamt upprop till rektor Boel
Flodgren.
LUND. "Vi finner det synnerligen allvarligt om det
universitet, som i sin egen strategiska plan påstår att 'all
verksamhet bedrivs med respekt för argument och saklighet', accepterar
förekomsten av åsiktsdomstolar av det slag som exemplifieras av den
historisk-filosofiska lärarförslagsnämnden", heter det i
det brev som professorerna har skickat till Boel Flodgren. Det är nu fyra
veckor sedan lärarförslagsnämnden hade sitt uppmärksammade
sammanträde om tillsättningen av en historieprofessur.
Trots att tre av varandra oberoende sakkunniga rekommenderade
Uppsalahistorikern Kristian Gerner för tjänsten så petade
nämnden Gerner från kandidatlistan.
Det visade sig senare att lärarförslagsnämndens
ordförande, Inger Lövkrona, hade skickat ett brev till
ledamöterna innan sammanträdet. I brevet fanns konkreta förslag
på hur man skulle kunna gå emot de sakkunniga och få bort
Gerner från kandidatlistan.
Motivet var att Lövkrona istället ville ha en kvinnlig
sökande, Birgit Sawyer, som professor. Protesterna lät inte
vänta på sig och lärarförslagsnämnden har de senaste
veckorna kritiserats hårt för sitt agerande, både
utifrån och inom Universitetet.
Det upprop som nu har skickats till Boel Flodgren är den
största officiella protesten hittills.
- Vi är många som har upprörts av hanteringen av
ärendet. Jag sitter med i nationella forskningspolitiska sammanhang och
vet att detta har upprört folk långt utanför humanistiska
fakulteten och långt utanför Universitetets horisont, säger
Christer Jönsson, professor i statsvetenskap och en av dem som har
undertecknat brevet.
Det är ingen tvekan om att professorerna, som
företräder flera olika institutioner inom de
samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna, lägger
huvudansvaret på Inger Lövkrona.
Hennes agerande är, enligt brevet, ett "uttryck för
en maktfullkomlig fixarmentalitet".
Det är starka formuleringar.
- Det behövs talas klarspråk i det här
ärendet, säger Christer Jönsson.
Den 30 april ska lärarförslagsnämnden träffas
för att diskutera professorstillsättningen. Därefter är det
Boel Flodgren som ska fatta det slutgiltiga beslutet om vem som får
professuren.
Sydsvenskan sökte igår Inger Lövkrona för en
kommentar utan att lyckas.
LUND/JAN
MÅRTENSSON
Ljus från Lund börjar fladdra
13 april
2002
Det
ligger en rishög vid Otto Lindblad i Lundagård, vilket upprör
en och annan. Den har legat där länge och låg kvar så
sent som i går. Visst är det skräpigt, men varför skulle
Lundagård vara renare än resten av Lund?
Möjligen blir högen ett bål, en samlingspunkt
för våryra studenter siste april och, kanske, historisk-filosofiska
lärarförslagsnämnden som just den dagen ska precisera sin
negativa attityd gentemot Kristian Gerner.
Nämnden leds av Inger Lövkrona som är dekan och ny
professor i etnologi. Hon hade rentav äran att hålla installationsföreläsningen
och talade om "Den våldsamme mannen".
Nämnden gick emot de sakkunniga som hade Gerner främst
bland dem som sökt en historieprofessur. Han är nu professor i
Uppsala.
I stället blev Harald Gustafsson etta. Han är
befordringsprofessor och har alltså tillsatts utan konkurrens men med
noggrann kompetenskontroll.
Delad tvåa kom Klas-Göran Karlsson, Lund, och Birgit
Sawyer, Trondheim. Gerner halshöggs med hjälp av "sjätte
bedömningsgrunden", som talar om "god förmåga som
akademisk ledare samt sådan personlig förmåga i övrigt
som är av betydelse för att fullgöra arbetsuppgifterna
väl".
Fem av sex i nämnden, alla utom Eva Queckfeldt, ansåg
att Gerner visat sig olämplig när han frågats ut. Han sägs
ha varit omedveten om jämställdhet, etnisk mångfald, genusperspektiv
och studentinflytande.
Man undrar hur Gerner överlevt i Uppsala och t o m fått
pedagogiskt pris där på förslag från studenterna. Är
det som är sant i Uppsala bara dåligt skämt i Lund?
Ett pikant dokument av Inger Lövkrona antyder att
åtminstone hon till varje pris velat ha en kvinna. Hon anger också
hur detta kunde fixas:
Man spolar Gerner med stöd av "sjätte
bedömningsgrunden" och sätter Gustafsson främst följd
av Birgit Sawyer. Då kan rektor Boel Flodgren utse Sawyer med
jämställdhetslagens hjälp. Gustafsson är ju redan professor
på Historicum.
Nämnden följde inte riktigt det förslaget, men
nästan.
Slugt? Nja, jag kommer att tänka på
Lundagårdsskalden Q:s ord om en sedan länge död professor i
just historia: "En man som försöker att fiffla svårt / men
inte är särskilt knepig, / är som en 78-varvs / som sedan
länge är repig."
Syftet är gott. Av Lunds runt 500 professorer är bara 60
kvinnor. Men helgar ändamålet medlen? Många tycker inte det.
Det har t ex kommit protester från alla Lunds historieprofessorer,
också de pensionerade, utom de två som sökt jobbet.
Två protestanter är kvinnor: Birgitta Odén,
Lunds "gamla" universitets första kvinnliga professor, och Eva
Österberg, nämnd som kandidat till Svenska Akademien.
Boel Flodgren kan följa de sakkunniga, som är praxis
när de är eniga, och utse Gerner. Eller lyda nämnden och
välja Gustafsson. Eller Sawyer. Eller avbryta tillsättningen eftersom
ettan (Gustafsson) redan finns på institutionen. Hennes beslut kan överklagas.
Debatten rasar än. Någon jämför med
religionshistorikern Torgny Segerstedts docentstrid 1903. Han ansågs inte
renlärig men fick rätt. Striden skildras i en färsk avhandling
av Eva Stohlander-Axelsson.
Även Bengt Lidforss, som Lennart Leopold blev doktor på
i år, lyfts fram. Han blev professor, men länge låg hans
radikala åsikter och vidlyftiga sexualliv honom i fatet.
Man kan också nämna Knut Wicksell, en stor
nationalekonom som enligt biskop Gottfrid Billing levde i synd: i samborelation
med Anna Bugge. Det ansågs strida mot "akademisk disciplin och
allmän lag". Wicksell blev professor.
Universitetets anseende är skamfilat av en rad
"affärer". Senaste numret av "Dagens forskning", som
inte precis är en skandalblaska, tar i en mot Lund råsopande ledare
upp dem och inkluderar Gernerfallet.
Det är en delvis orättvis betraktelse. Universitetet kan
till exempel inte lastas för att anställda har pedofila
böjelser. Men ljuset från Lund skiner just nu mindre klart.
Lund
Nämnd diskuterar Gerner igen
Av Karin
Sandqvist Per Ingvarsson 12 april 2002
Nu
höjs röster från den historiska institutionen för att
Gerner ska få den lediga professorstjänsten. Den 30 april har
lärarförslagsnämnden ett extra möte för att diskutera
tillsättningen.
LUND. Lärarförslagsnämnden kommer att ha ett extra
möte den 30 april för att diskutera tillsättningen av
professuren i historia. Det bekräftar nämndens ordförande Inger
Lövkrona.
- Vi ska diskutera situationen. Sedan vi fattade vårt beslut
har det ju hänt en del, säger hon och syftar bland annat på den
stora uppmärksamhet ärendet fått i medierna.
Sydsvenskan har tidigare berättat om turerna runt
tillsättningen av en professur i historia vid Lunds universitet. De tre
sakkunniga satte Uppsalahistorikern Kristian Gerner främst eftersom han
hade de tyngsta vetenskapliga och pedagogiska meriterna.
Men lärarförslagsnämnden, under ledning av Inger
Lövkrona, petade Kristian Gerner med motiveringen att han inte var en
tillräckligt god arbets- och handledare. Han kritiserades också
för att ha en gammalmodig kvinnosyn. I stället rangordnades de
sökande på helt annat sätt.
Ett av motiven för agerandet tros vara att
lärarförslagsnämnden ville att en kvinna skulle få
tjänsten.
Inger Lövkrona vill inte kommentera vad mötet är
tänkt att handla om eller om det är möjligt att
lärarförslagsnämnden kommer att backa från sitt tidigare
beslut.
- Jag kan inte svara på vad nämnden är öppen
för.
Inte heller i övrigt vill hon kommentera det som har
hänt.
- Jag väntar tills ärendet är färdigbehandlat
av rektor, säger hon.
Lärarförslagsnämnden ska efter mötet den 30
april ge sitt slutgiltiga förslag till rektor Boel Flodgren, som har det
sista ordet i tjänstetillsättningen.
Flodgren har tidigare sagt till Sydsvenskan att ärendet
är helt öppet fram till dess att hon fattar sitt beslut.
I kölvattnet av Sydsvenskans avslöjande för
två veckor sedan har flera protestbrev mot
lärarförslagsnämndens agerande skickats till Boel Flodgren.
Ett av breven är undertecknat av Jes Wienberg, prefekt
för institutionen för arkeologi och antikens historia. Institutionen
har för närvarande fyra lärartjänster under
tillsättning av den aktuella lärarförslagsnämnden och i
brevet uttrycker Wienberg sin oro över om tillsättningen sköts
korrekt med tanke på hur tillsättningen av historieprofessuren har
skötts.
I ett annat brev kräver Birgitta Odén, Göran
Rystad, Sven Tägil och Bengt Ankarloo, samtliga tidigare professorer vid
historiska institutionen, att Boel Flodgren följer sakkunniggruppens
förslag och ger den lediga professuren till Kristian Gerner.
I går kallades lärarförslagsnämndens
ledamöter med kort varsel till ett extrainsatt sammanträde med
anledning av turbulensen kring historieprofessuren.
Enligt Eva Queckfeldt, den ledamot som reserverade sig mot
nämndens beslut att nobba Gerner, var syftet med sammanträdet att diskutera
hur nämnden ska hantera media i fortsättningen.
Queckfeldt lämnade själv sammanträdet efter en
halvtimme. Då hade hon begärt sig entledigad från alla
sammanträden som rör den omdiskuterade historieprofessuren.
Lund
Besked om professorstjänst dröjer
Av Per
Ingvarsson 4
april 2002
Boel
Flodgren ser tillsättningen som ett helt vanligt ärende och
förstår inte varför det är så upprört kring det
i medierna.
LUND. Universitetets rektor, Boel Flodgren, ska inom några
dagar ha ett möte med lärarförslagsnämndens
ordförande, Inger Lövkrona, och kanslichefen för humaniora och
teologi, Gunnel Holm, för att förhöra sig om hur arbetet med den
omdiskuterade historieprofessuren går.
Men hon kan inte ge något besked om när ett eventuellt
beslut kan komma.
- Jag ligger inte på i det här ärendet. Det
råkar stå i tidningen om just det här men det påverkar
inte min ambition att få fram det fortare. Det här är ett helt
vanligt myndighetsbeslut som ska fattas när det är färdigberett.
Sydsvenskan har i flera artiklar berättat om den
omdiskuterade tillsättningen av en professur i historia vid Lunds
universitet. De tre sakkunniga rekommenderade Uppsalahistorikern Kristian
Gerner till tjänsten eftersom han hade de tyngsta vetenskapliga meriterna.
Men lärarförslagsnämnden, under ledning av Inger
Lövkrona, nobbade Gerner.
Nämndens motivering var bland annat att Gerner inte skulle
vara en tillräckligt god arbets- och handledare. Han har också
kritiserats för att ha en gammalmodig kvinnosyn.
Det har senare visat sig att ett av syftena med att peta Gerner
var att ge tjänsten till en kvinna.
Enligt Boel Flodgren finns det ingenting i
lärarförslagsnämndens agerande som på något
sätt skulle förändra hennes beslutsunderlag.
- Nej, jag ser detta som ett helt vanligt ärende och jag
förstår inte varför det är så upprört i
medierna. Jag kommer att få ett skriftligt underlag efter mötet och
sen fattar jag mitt beslut, precis som vanligt.
När blir det?
- Det kan jag inte svara på. Jag måste först ha
ett beslutsunderlag, säger Boel Flodgren.
Turerna kring professorstjänsten har engagerat och
upprört många, inte minst inom Universitetet.
Så här kommenterar några av de berörda
situationen:
- Man har handlagt ärendet på ett klart inkorrekt
sätt och det är irriterande. Jag är oerhört
förvånad över hur nämnden har kunnat dra slutsatser om min
attityd till kvinnor och doktorander utifrån en intervju som var så
lös i formen, säger Kristian Gerner.
Men trots att han är besviken över
lärarförslagsnämndens agerande är han fortfarande
intresserad av tjänsten.
- Jag är övertygad om att jag inte har fel åsikter
och jag är alltid redo att slåss för mina ståndpunkter.
Jag har fått mycket stöd från institutionen och känner
mig välkommen dit, säger han.
Birgit Sawyer, professor i historia vid Trondheims universitet,
och den sökande som Inger Lövkrona ville ha på tjänsten
är också mycket kritisk till lärarförslagsnämndens
agerande.
- Jag är bestört. Jag fick se protokollet från
sammanträdet och tänkte: Vad är det här? Jag kan inte
förstå hur man har kunnat strunta totalt i de sakkunnigas
utlåtanden.
Uppståndelsen kring professuren har gjort att hon nu har
blandade känslor för tjänsten.
- Det känns obehagligt att jag skulle få tjänsten
bara för att jag råkar ha rätt kön. Men jag är
fortfarande intresserad. Lund är en trevlig stad och jag har mina barn och
barnbarn i Sverige.