Småarbeten
Nedan finns några olika teman med anknytning till kriminalitet och rättsskipning. Inom varje tema finns ett par tänkbara uppslag på hur temat kan behandlas. Ni kan givetvis själva hitta egna infallsvinklar (och teman).
Grupp 1– Hur skildrar massmedia våldet?
En förklaring till att många människor upplever att våldet är mer hotfullt och vanligt nu påstås vara att våra tidningar skriver mer om våld nu än förr.
1) Undersök brottsrapporteringen i en dagstidning under en tid (en månad?). Räkna och sortera antalet artiklar/brott i de kategorier som finns i en statistisk årsbok (SÅ). Vilka brott skriver tidningarna om? Jämför med fördelningen i SÅ. Presentera dina fynd på en stordia.
Exempel: Fia och Pia räknar brott i ”Skånska brottsnyheterna”. Antalet mord i tidningen visar sig vara 300% fler än i verkligheten.
2) Titta inte på brottsstatistiken. Försök själva gissa hur många brott av olika typer det begås i Sverige under ett år. Jämför sedan med verkligheten. Hur har ni själva bildat er en uppfattning om hur brottsligheten ser ut? Presentera era resultat och diskutera med klassen.
Grupp 2– Manligt och kvinnligt
Det går snabbt att konstatera att kvinnor inte begår lika många brott som män.
1)Vilka är de tre brott där kvinnor har störst andel/antal av de som lagförts (SÅ)?
Kommentera!
2) Vilka är de tre brott där män har störst andel/antal av de som lagförts (SÅ )?
Kommentera!
3) Vad kan vara orsaken till att män begår så mycket fler brott? Diskutera inom gruppen. Kanske finns det litteratur?
4) Om ”jämställdheten” ökar, kommer då kvinnornas andel att stiga?
Presentera argument för och emot.
Grupp 3-Återfallet– varför blir man inte ”botad” av straffet?
Återfallsbrottslingar kallas man när man avtjänat ett straff för ett brott och trots detta blir dömd för ytterligare en kriminell handling, ofta kanske av samma typ. Återfallsbrottslighet är ett stort problem.
1) Inom vilken straff- eller vårdformåterfinns den högsta och lägsta återfallsfrekvensen?
Varför? (SÅ)
2) Leif G.W Persson, professor vid polishögskolan, har hävdat att om vi permanent satte 200 av landets värsta brottslingar inom lås och bom skulle antalet brott drastiskt minska. Hur stor del av brotten i Sverige står denna lilla klick för (svårt att finna kanske- vad är lundapolisens uppfattning)?
3) Avskräcker hårda straff? Intervjua era kamrater, föräldrar etc.
4) Hur straffades brottslingar förr i tiden? Var stupstocken och fysiska straff mer avskräckande än dagens frihetsberövande. Den intellektuella kan läsa om fängelsernas tillkomst i den franske sociologen Michel Foucalts? (Bourdieau?) bok ”Fängelset” [finns på skolbiblioteket].
Grupp 4.– Ökar brottsligheten?
1a) Det påstås ofta att brottsligheten ökat under de senaste åren. I nedanstående tabell (hämtad ur boken Kriminalstatistik 2003) återfinns anmälda brott i olika kategorier sedan 1950. Visa, t.ex i ett diagram, hur den totala brottsligheten stigit sedan dess.
1b) Jämför brottsutvecklingen inom olika brottskategorier med hur befolkningen utvecklats under samma tid (SÅ) . Presentera era fynd i en tabell eller diagram. Kommentera utvecklingen! (Det räcker givetvis med vart femte år eller så)
2) Även om det skulle vara så att brottsligheten inte ökar kan det ändå påverka folks beteende. Det räcker med att man tror att risken för att utsättas för ett brott har ökat för att man ska ändra sitt beteende. Fråga farmor och farfar, mor och far o.s.v om de upplever att brottsligheten har ökat.
3) Om kriminaliteten ökar eller förändras måste det bero på någonting. Vad kan orsaken vara? Diskutera hur samhället har förändrats, videovåld, skilsmässor etc. Ta reda på vad experterna anser t.ex BRÅ.
4) Hur såg brottsligheten ut för länge sedan t.ex på medeltiden ?
5) I boken nämns mord- och dråpsstatistik för olika länder och världsdelar. Vad förklarar skillnaderna?
Grupp 5–Ungdomsbrottslighet
1) Det är inte omöjligt, kanske snarare troligt, att någon eller ett par i gruppen kommit i kontakt med ”ungdomsbrottslingar”. I boken skissas en bild av ungdomsbrottslingar med sociala svårigheter, drogmissbruk etc. Stämmer denna bild med era erfarenheter?
2) Hur ser brottststatistiken egentligen ut? Presentera vilka brott ungdomar begår. (SÅ)
3) Gör ett studiebesök på Råby. Vilken bakgrund har ungdomarna där? Vad anser vårdarna?
Grupp 6–Dödsstraff
1) I hur många länder finns det dödsstraff idag? Finns det några likheter hos länderna som har respektive inte har dödsstraff? Diskutera varför vissa länder har dödsstraff och vissa inte. Länderna kan presenteras med en stordia.
2) De senaste åren har undersökningar (ungdomsbarometern) visat att svenska gymnasieungdomar är mer positiva till ett återinförande av dödsstraff än svensken i gemen. Leta rätt på resultatet av den senaste ungdomsbarometern. En annan infallsvinkel är att med en enkät ta reda på vad eleverna i Lund anser.
3) Vad tycker ni själva? Låt klassen diskutera, kanske i smågrupper, om varför dödsstraff bör eller inte bör finnas.
Grupp 7–Butiksrån
Butiksrån har blivit allt vanligare. Många anställda som utsätts för detta drabbas av psykiska besvär, mer eller mindre långvariga.
1) Intervjua några butiksanställda om rån har drabbat dem. Vilka säkerhetsanordningar finns i affären?
2) Handelsanställdas förbund driver denna frågan ganska hårt. Vad gör dom? Vad tycker facket att man ska göra? Intervjua någon facklig företrädare.
3) Även snatterier påverkar butikspersonalen. Vad gör man för att komma åt detta problem?