1. Introduktion
Börja med att se
på de här tre porträtten av Gustav Vasa.
 |
 |
 |
Det första
är målat 1542 av Jacob Binck och är det första
kända porträttet av en svensk kung.
Det andra är
utfört av Willem Boy i slutet av 1550-talet.
Porträttet
här till vänster är en gravyr gjord av Hieronymus
Cock 1559. Den ingår i serie porträtt av regenter i
Europa.
|
Vad får
du för intryck av den svenske kungen?
Hur skiljer
sig porträtten åt?
Vilken
är den tänkta publiken?
Läs sedan vad Gustav
Vasa systerson Per Brahe d. ä. säger om Gustav Vasa:
När han eljest
var obekymrad och oförtörnad, så var han en ljuvlig,
lustig och lättsinnig herre till att umgås både med
snack och tal, och aldrig voro där så många personer
inne hos honom på salen, han visste ju foga sig i snack och tal
med var och en. . . Han hade ett övernaturligt gott minne; vad
han hade hört en gång eller två det kunde han sedan
aldrig förglömma. . . In summa: Gud hade begåvat honom
framför alla andra med stor skicklighet, högt och mycket förstand
och många furstliga dygder . . . Han hade ett trint huvud, vitgult
hår, vackert stort långt skägg, skarpa ögon, liten
rak näsa, en välskickad mun, röda läppar, välfärgad
i ansiktet, blommor i kinden, en rödbrun kropp och hel utöver
all sin kropps lekamen, så att man icke kunde finna en fläck
på hans hela lekamen, där man kunde sätta en nålsudd
uppå . . . Manliga och starkeliga kungliga klädebonad bar
han jämlig gärna, som honom ock väl borde, och ehurulunda
och vid vad sätt de voro skurne, då stodo de ju honom alldeles
väl.
Vad säger
oss citatet om Gustav Vasa, om tidens intresse för individen och
individualitet samt om ideal och idealtyper under renässansen?
* * *
Med portätten och citatet
ovan i åtanke, läs igenom alla dokument på sajten. Försök
att bilda dig en egen uppfattning om det historiska värdet av portätt,
bigorafier och andra beskrivningar av människor från förr.
>>>
|