Vi har köpt ny lägenhet! En vackert åldrad trea med visst renoveringsbehov, två trappuppgångar bort har blivit vår för en dryg miljon. Kontraktet är skrivet, och innan veckan är över kommer handpenningen vara lagd. Lägenheten blir vår den 1:a september, men sedan blir det väl en månads renoveringsjobb också innan flyttlasset går på riktigt.

Det var en ganska kaotisk dag med frågetecken om ägande av den nuvarande tvåan och huruvida Maria skulle behöva betala hiskeliga mängder skatt för sin "vinst" (om hon säg skulle sålt denna för 900000 och köpt halva den nya för 500000), men det verkar ha löst sig utan gåvobrev. Det verkar helt enkelt som om vi redan äger den nuvarande tvåan tillsammans! Tänk vad man får reda på om man läser kontraktet ... Jag tror Maria gjorde av med hela sin ringpott på sin mobiltelefon flera gånger om idag med telefon till mäklare, banktjänstekvinnor, jurister och mig. Ganska skärrad var hon allt! Men slutet gott allting gott!

Nu kanske vi ska fira med att öppna den där flaskan billig skumpa vi fick av mäklaren när vi flyttade in här! Eller kanske inte ...

-Jonas

Den här helgen har Jonas fått testa sina Karl-Alfred-muskler (eller frånvaro av dessa)! Inte bara en utan två flyttar har han fått äran att hjälpa till med.

Igår for han, Elias och jag till Stockholm för att hugga i med min syster och Niklas flytt. Flytten ifråga gick från en tvåa (och ett shurgardförråd) till ett fint radhus i Nacka, med den största veranda jag sett tror jag... och minsann om den inte har infravärme också! Efter runt trettio års erfarenhet av min syster misstänkte jag en något rörig flytt och så blev det också, men den genomfördes med gott humör. Vid tolvtiden drog vi igång och framåt 19-tiden var vi klara. Vid det laget var Elias dock ganska less och pappa var snäll och packade in oss i sin bil och körde oss till Uppsala. Jonas hade nog inget emot det heller - han var den som hade burit överlägset mest under dagen medan jag mest hade lekt med sonen (av någon anledning föredrar de flesta att få bärhjälp av Jonas framför mig ) och lite trött var han nog.

Jo, lite rörig var ju dock flytten. Det där med att ha packat färdigt är inte riktigt min syrras grej tror jag, och Niklas verkar vara av samma skrot och korn. Ett gigantiskt monster av ihoptrasslade datorsladdar, databurkar och dito pryttlar var en av de första saker jag lade märke till i deras lägenhet, och det var grejor mest överallt på golven. Det där med att inte fylla en kartong ända upp med böcker och pärmar var också ett tips de hade råkat missa i 10-i-topp-listan över tips vid flytt, men å andra sidan var de där bautatunga kartongerna utmärkta att ställa upp som hinder vid trappan i nya radhuset (så att Elias inte skulle trilla ned). Och det enda som gick sönder under flytten var en lerkruka!

Idag var det dags för nästa flytt, men den här gången fick Jonas åka till Stockholm ensam. Medan jag och Elias har varit på babysim, tagit en mysig siesta på Noreens och gått på lägenhetsvisning i Eriksberg åkte Jonas iväg med sina föräldrar och hjälpte Petter och Anna att flytta från en tvåa till en trea i Vällingby. I jämförelse med gårdagens flytt måste det ha varit en liten dröm! Allt packat exemplariskt i lådor, välordnat och staplat enligt konstens alla regler. Jonas for iväg från Uppsala efter tio och var tillbaka halv fyra. Nytt flyttrekord av något slag?) Priset för denna superflytt betalade nog framför allt Petter, som enligt vad jag fått höra blev vitare och vitare i ansiktet och slutligen mer eller mindre däckade. Men han har nog fått slita en hel del (Anna får ju inte släpa så mycket i dessa dagar). Och ett visst drag av perfektionism går ju i släkten...

Jonas då? Jo, han är allt lite sliten... Men han hämtar sig!

- Maria

Valborg i Uppsala är, som alla vet, en mycket speciell historia. Enligt gammal studenttradition finns det mycket som ska avklaras under dygnet för att fullborda en "äkta" Valborg. Det ska vara champagnefrukost med gröt, forsränning, sillunch, mössviftning, champagnegalopp, kanske lite OD, samt sedan gasque eller släpp och eventuellt Allmänna sången om man är student. Det hör ju till att när man ligger på Universitetet göra en "komplett" Valborg med allt och lite till. För många brukar det behövas ett par försök att få till det -- att däcka runt champagnegaloppen är inte helt ovanligt, och av förklarliga skäl är det ofta tomma stolar på gasquerna och ganska lätt att komma in på släpp även utan biljett ...

Nu har ju vi släppt sådana pretenser för många år sedan, och som stadgade föräldrar får man vara glad om man prickar in en eller två saker på schemat. I år blev det en kall picknick och en kort stund i Carolinabacken och sedan några minuter utanför Universitetsaulan. Elias mumsade på jordgubbar, men tröttnade snabbt på herrkörens vårsånger, så vi knatade hemåt istället och så var Valborg över igen. Om några år kanske man kan göra Valborg på riktigt igen (fast utan det panikartade supandet) ...

-Jonas