Magsjuka och femminutersmetoden
2005/12/05 21:12
Det har varit en stormig vecka för familjen, och det
verkar fortsätta en bit in i denna vecka också. För
en dryg vecka sedan blev Elias lite magsjuk, och
därmed började han matvägra nästan allt utom välling.
Det lilla han fick i sig rann direkt igenom, och
blöjorna avverkades med faslig takt! Problemet var
delvis att hans fullkornsvälling ju är lite drivande,
som fullkornsmat är, och dessutom så orkade inte
magen med den efter ett tag, så det blev några
fontänkräkningar över lägenheten då han vände ut och
in på magen. När vi istället gav honom lite
majsvälling så lugnade saker ned sig – kanske
till och med lite för mycket! Mycket riktigt så fick
han istället förstoppning av majsvällingen, precis
som förut. Det blev till att ta fram termometern
igen, för första gången på flera månader ...
(Som en fotnot kan sägas att jag i lördags köpte oss en ny dyr febertermometer, då batterierna på den gamla tagit slut. På Apoteket sa man att batteriet skulle hålla i tio år, men då räknade de visst inte med att man ska använda den fyra gånger i veckan under ett halvårs tid för att gräva ut nummer två ur sin sons rumpa ...)
Nå, sedan blev han i alla fall kry igen, och busade och åt kakor så det stod härliga till i söndags, då han både hann med att träffa mormor, morfar, farmor och farfar samt besökte ett födelsedagskalas. Faktum är att han mådde så bra igen att vi vågade oss på att inleda ett test med den fruktade femminutersmetoden! Maria har länge varit skeptisk till den, eftersom den är lite kallhamrad – den går i enkelhet ut på att man lär barnet att sova genom att bara lägga det i sängen och säga godnatt, och sedan titta in var femte minut tills det slutar skrika och somnar – men nu hade fler och fler i bekanskapskretsen lyckats, så kanske vi vågade ändå ...
Första experimentet gick över förväntan, då han somnade på bara drygt 20-30 minuter! Då var han å andra sidan gräsligt trött redan, men även då han skulle sova lunch idag gick det på bara en kvart, så vi trodde ju att vi fixat biffen. Tyvärr blev det lite komplikationer nu under kvällen. Först så somnade han som han skulle, men det tog nog 20-30 minuter nu igen av lite mer hysteriskt skrikande än natten innan. Vi misstänkte att det var för att han inte var lika trött som igår kväll (och kanske att han började leka med extranapparna Maria lagt i sängen), men när han somnat och Maria gick in för att stoppa om honom upptäckte vi att han under gråten lyckats fylla sin blöja. Vi försökte med ett blöjbyte i mörkret med en sovande Elias, men han sov inte djupt nog utan vaknade till av detta samt en ringande telefon. Sedan var det bara ned i sängen igen utan tröst eller pardon, och då började givetvis en ny ännu lite värre gråtperiod. Denna gång var det heller inte bara Elias som grät – Maria började se allt mer blek och kallsvettig ut ju längre tid det tog. Men som tur var somnade han till slut av ren utmattning.
Förhoppningen är ju att Elias sömnvanor ska ha stabiliserat sig till på fredag, så Maria kan föja med mig på R.E.A. på Hamburger Börs (min födelsedagspresent), men vi får väl se hur det blir med det.
Nä, nu ska vi dricka lite glögg och se klart den lättsamma kärlekskomedin "Closer".
-Jonas
(Som en fotnot kan sägas att jag i lördags köpte oss en ny dyr febertermometer, då batterierna på den gamla tagit slut. På Apoteket sa man att batteriet skulle hålla i tio år, men då räknade de visst inte med att man ska använda den fyra gånger i veckan under ett halvårs tid för att gräva ut nummer två ur sin sons rumpa ...)
Nå, sedan blev han i alla fall kry igen, och busade och åt kakor så det stod härliga till i söndags, då han både hann med att träffa mormor, morfar, farmor och farfar samt besökte ett födelsedagskalas. Faktum är att han mådde så bra igen att vi vågade oss på att inleda ett test med den fruktade femminutersmetoden! Maria har länge varit skeptisk till den, eftersom den är lite kallhamrad – den går i enkelhet ut på att man lär barnet att sova genom att bara lägga det i sängen och säga godnatt, och sedan titta in var femte minut tills det slutar skrika och somnar – men nu hade fler och fler i bekanskapskretsen lyckats, så kanske vi vågade ändå ...
Första experimentet gick över förväntan, då han somnade på bara drygt 20-30 minuter! Då var han å andra sidan gräsligt trött redan, men även då han skulle sova lunch idag gick det på bara en kvart, så vi trodde ju att vi fixat biffen. Tyvärr blev det lite komplikationer nu under kvällen. Först så somnade han som han skulle, men det tog nog 20-30 minuter nu igen av lite mer hysteriskt skrikande än natten innan. Vi misstänkte att det var för att han inte var lika trött som igår kväll (och kanske att han började leka med extranapparna Maria lagt i sängen), men när han somnat och Maria gick in för att stoppa om honom upptäckte vi att han under gråten lyckats fylla sin blöja. Vi försökte med ett blöjbyte i mörkret med en sovande Elias, men han sov inte djupt nog utan vaknade till av detta samt en ringande telefon. Sedan var det bara ned i sängen igen utan tröst eller pardon, och då började givetvis en ny ännu lite värre gråtperiod. Denna gång var det heller inte bara Elias som grät – Maria började se allt mer blek och kallsvettig ut ju längre tid det tog. Men som tur var somnade han till slut av ren utmattning.
Förhoppningen är ju att Elias sömnvanor ska ha stabiliserat sig till på fredag, så Maria kan föja med mig på R.E.A. på Hamburger Börs (min födelsedagspresent), men vi får väl se hur det blir med det.
Nä, nu ska vi dricka lite glögg och se klart den lättsamma kärlekskomedin "Closer".
-Jonas
|