Idag klev jag för första gången på ca ett halvår på buss 804 och for iväg till Enköping för att återknyta kontakten med mitt jobb igen. Detta inte minst sedan min rektor kontaktat mig härom veckan och meddelat att planerna på att placera mig ute i det fridfulla, välfungerande C-arbetslaget hastigt och (mindre?) lustigt hade skrinlagts till förmån för en plats i mitt gamla kära (inom parentes sagt röriga, si och så-fungerande) D-arbetslag. Nu borde man ju vara nöjd och glad över att få komma hem, så att säga, men jag anade lite ugglor... och mycket riktigt visade det sig att tjänsten jag ska ta över har kombinationen SO/ENG. SO får jag ju finna mig i, är ju dock anställd som SV/SO-lärare, men engelska är verkligen inte min grej... inte när vi pratar om att lära ut det till andra vill säga.

Så jag kom taggad till tänderna med argument för varför jag borde slippa undervisa i engelska, men det visade sig vara en kamp jag vunnit utan att ens deltaga i den... Mina gamla kolleger minns tydligen vad jag gillar och inte och kanske vågar de inte köra med mig (jag är ju ändå deras gamla arbetslagsledare! ), så de hade fixat om i tjänsterna. Så i vår ska jag ha SO i år 6-9 och svenska i år 6-7. Låter OK på det hela taget, fast mycket undervisning blir det ju! Och så ska jag ju räkna ett och annat mattetal också...

- Maria